Toxikologiska rådet

Innehållsförteckning:

Toxikologiska rådet är en expertorganisation som har till uppgift att underlätta snabb identifiering av kemiska ämnen som kan vara skadliga för människans hälsa eller för miljön. Toxikologiska rådet identifierar och utvärderar signaler på nya, potentiella och framväxande kemikalierisker och rapporterar fynden till SamTox.

Toxikologiska rådet organiseras av Kemikalieinspektionen och består av representanter från svenska myndigheter med ansvar inom kemikaliereglering och ett flertal universitet som täcker vetenskapliga områden relaterade till kemikalierisker. Ledamöterna i Toxikologiska rådet bidrar med vetenskaplig och regulatorisk omvärldsbevakning från sina respektive myndigheter och forskningsområden.

Toxikologiska rådets uppgift är att stärka den systematiska övervakningen och användningen av vetenskaplig information för att identifiera och utvärdera potentiella nya eller framväxande kemikalierisker. Rådet har beslutat att även ta med kända men otillräckligt åtgärdade kemikalierisker i sina utvärderingar. Rådet ska att förse Samordningsgruppen för nya toxikologiska kemikaliehot, SamTox med uppdaterad och relevant information.

Toxikologiska rådets ledamöter 2023–2025

Ledamöter:

  • Patrik Andersson, professor, Kemiska institutionen, Umeå universitet.
  • Thomas Backhaus, professor, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
  • Karin Broberg, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
  • Ulrika Carlander, filosofie doktor, Läkemedelsverket.
  • Helene Ek Henning, filosofie doktor, Havs- och vattenmyndigheten.
  • Kristina Jakobsson, professor, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet.
  • Sarah Josefsson, filosofie doktor, Sveriges Geologiska Undersökning.
  • Anna Kärrman, docent, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet.
  • Karl Lilja, filosofie licentiat, Naturvårdsverket.
  • Bert-Ove Lund, docent, Kemikalieinspektionen.
  • Claes Löfström, filosofie doktor, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
  • Linda Molander, filosofie doktor, Folkhälsomyndigheten.
  • Malin Montelius, filosofie doktor, Statens geotekniska institut.
  • Lina Wendt Rasch, filosofie doktor, Kemikalieinspektionen (ordförande).
  • Joëlle Rüegg, professor, Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
  • Karin Staaf, filosofie doktor, Arbetsmiljöverket.
  • Ulla Stenius, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
  • Emma Westerholm, filosofie licentiat, Kemikalieinspektionen (vetenskaplig sekreterare).
  • Karin Wiberg, professor, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
  • Therese Woodhill, medicine doktor, Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling.
  • Ian Cousins, professor, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet.
  • Håkan Tinnerberg, professor, Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet.
  • Emma Halldin Ankarberg, filosofie doktor, Livsmedelsverket.
  • Karin Norström, filosofie doktor, Naturvårdsverket.
  • Igor Keljalic, magister, Länsstyrelserna.

Rapporter

Årsrapport 2023

Rapporten beskriver Toxikologiska rådets arbete under 2023. Rådet lyfter tre tidigare identifierade områden där ny kunskap tillkommit som potentiella kemikalierisker: spridning av fluorerade ämnen från litiumjonbatterier, 3D-skrivare och konsumentexponering samt ämnen i LCD-skärmar. Rådet lyfter också joniska vätskor som ett prioriterat område för fortsatt utredning.

Arbetet med att utveckla systematisk metodik för identifiering av nya potentiella kemikalierisker har fortsatt och under 2023 har möjligheterna att öka samordningen med de sju regionala Arbets- och miljömedicinska klinikerna i Sverige, den hälsorelaterade miljöövervakningen och andra relevanta verksamheter diskuterats.

Toxikologiska rådets årsrapport 2023 (PDF, 453 kB) , 452.4 kB.

Årsrapport 2022

Rapporten beskriver Toxikologiska rådets arbete under 2022, inklusive fyra prioriterade områden som identifierats för vidare utredning; 6PPD, joniska vätskor, 1,4-dioxan och spridning av grundämnen från täkter och annan bergbrytning samt metodutveckling för systematisk identifiering och prioritering av riskkemikalier med fokus på kvalitetsgranskning och prioritering. Rapporten ger också en kort uppdatering av de områden för fortsatt utredning som identifierades under 2019 – 2021; flamskyddsmedel i pågående användning, ämnen med biocid verkan, ämnen i LCD-skärmar, PFAS i livsmedel samt konsumentexponering från 3D-skrivare.

Toxikologiska rådets årsrapport 2022 (PDF 378 kB) , 377.4 kB.

Rapport 2022 – Metodutveckling för att hitta nya potentiella kemikaliehot

Rapporten presenterar en vidareutveckling av metodiken för att utifrån stora datamängder identifiera och prioritera ämnen med potentiellt hälso- och miljöfarliga egenskaper. Den arbetsmodell för semiautomatisk datakurering som togs fram under 2020 vidareutvecklades och applicerades på kemikalieinventeringar i vardagsprodukter. QSAR-modeller för att prediktera persistens (P; resistens mot nedbrytning), bioackumulation (B; upptag i biota), mobilitet (M; rörlighet i vattenmiljön) och ett stort antal toxicitets-parametrar (T) applicerades på de kurerade data.

Toxikologiska rådets rapport 2022 (PDF 362 kB) , 361.9 kB.

Årsrapport 2021

Toxikologiska rådet har under 2021 fortsatt sitt arbete med att identifiera nya potentiella kemikalierisker, inklusive metodutveckling för systematisk identifiering och prioritering. Rådet har identifierat användning av fluorerade ämnen i litiumjonbatterier som en ny potentiell kemikalierisk. Rapporten beskriver även två kända men otillräckligt hanterade kemikalierisker; fortsatta behov kring hantering av PFAS i deponier och human exponering för kadmium och ny information om hälsoeffekter.

Toxikologiska rådets årsrapport 2021 (PDF 497 kB) , 496.7 kB.

Rapport 2021 – Metodutveckling för att hitta nya potentiella kemikaliehot

Rapporten presenterar en första utveckling av metodik som möjliggör att utifrån stora datamängder, såsom det svenska produktregistret, eller storskaliga kartläggningar av kemikalier i olika material, identifiera och prioritera ämnen med potentiellt hälso- och miljöfarliga egenskaper. Inom ramen för projektet togs en metodik fram för datafiltrering och databehandling följt av egenskapsbaserad prioritering samt litteratur- och databasgranskning för att undersöka förekomst

Toxikologiska rådets rapport 2021 (PDF 1373 kB) , 1.3 MB.

Årsrapport 2020

Rapporten beskriver Toxikologiska rådets arbete under 2020 med ämnen i LCD-skärmar som en prioriterad ämnesgrupp för vidare utredning, två projekt om systematisk metodutveckling för prioritering av stora datamängder och exponeringsindex, liksom uppdatering om de prioriterade ämnesgrupperna flamskyddsmedel i pågående användning och ämnen med biocid verkan.

Toxikologiska rådets årsrapport 2020 (PDF 453 kB) , 453.1 kB.

Årsrapport 2018–2019

Toxikologiska rådets årsrapport 2018-2019 beskriver rådets arbete under 2019 med tre kända men otillräckligt hanterade kemikalierisker, okända PFAS, klorparaffiner och allergiframkallande ämnen, samt två prioriterade kemikaliegrupper för fortsatt utredning, flamskyddsmedel i pågående användning och ämnen med biocid verkan.

Toxikologiska rådets årsrapport 2018-2019 (PDF 933 kB) , 932.1 kB.

Årsrapport 2017–2018

Toxikologiska rådets årsrapport 2017-2018 beskriver utvecklingen av ett varningssystem för att tidigare kunna upptäcka nya potentiella kemikaliehot. I rapporten lyfts två prioriterade områden, PFAS i deponier och kadmiumexponering hos allmänheten. Rapporten finns på svenska och engelska.

Toxikologiska rådets årsrapport 2017-2018 (PDF 631 kB) , 630.2 kB.

Progress report for the Toxicological council 2017-2018 (PDF 627 kB) , 626.3 kB.

Senast uppdaterad 5 juni 2024