Ett barn sitter på en brygga och metar.

Kemikalier i miljön

Innehållsförteckning:

Vad är miljögifter? Varför har vetenskapsmän hittat farliga kemikalier i isbjörnars kroppar? Och vad kan göras för att hålla miljön fri från farliga kemikalier?

”Miljögifter” är ett ord som används för alla kemikalier som är farliga för djur och växter. Miljögifter kan skada djurs kroppsfunktioner och deras förmåga att fortplanta sig och få ungar. Forskarna vet till exempel att vissa fåglars äggskal blir allt tunnare till följd av miljögifter. Det innebär att äggen lättare kan krossas när föräldern ruvar dem.

Vad är miljögifter?

När man pratar om miljögifter menar man oftast konstgjorda kemikalier som inte är naturligt förekommande och som man därför inte vill ha ute i miljön. Sådana kemikalier släpps ut i miljön från fabriker och hushåll via avloppsvatten, rök från skorstenar och genom avfall. Hushållskemikalier går vanligtvis till vattenreningsverk där många kemikalier kan tas bort eller brytas ned innan det renade avloppsvattnet släpps ut i miljön. Men en del kemikalier blir ändå kvar i vattnet, även efter reningen. Det är därför viktigt att vi människor använder kemikalier på rätt sätt och med försiktighet för att minska vår negativa påverkan på miljön så mycket som möjligt.

Kemikalier som finns naturligt i miljön kan också vara skadliga om de släpps ut. Ett exempel på det är olja som människor utvunnit genom att borra ner i berggrunden. Olja som släpps ut i naturen kan orsaka en stor miljökatastrof med mängder av växter och djur som dör.

Känner du till orden?

Svårnedbrytbar kemikalie: En kemikalie som är långlivad eller svår att bryta ned.

 

Ekosystem: Ett ekosystem omfattar alla levande organismer och den icke-levande miljön i ett visst område. I ett ekosystem samspelar växter och djur med de icke-levande elementen, som vatten, ljus, mineraler i marken och gaser i atmosfären med varandra.

 

Näringskedja: En näringskedja visar hur olika levande organismer inom ett ekosystem får mat. Längst ned i näringskedjan finns bakterier och mikroskopiska växter (så kallade fytoplankton) som är föda åt större organismer, som i sin tur äts upp av djur högre upp i näringskedjan. Överst i näringskedjan finns rovdjur, vilka är de som äter de djur som står lägre ner i näringskedjan.

 

Mikroorganism: Mikroorganismer eller mikrober är mikroskopiska levande organismer, som bakterier, svampar och mikroalger. Dessa är osynliga för människoögat.

 

Plankton: Plankton är inte namnet på en viss växt eller ett visst djur, utan snarare en kategori för alla organismer som följer med när vattnet rör sig (vanligtvis mikroskopiska) – oavsett om de är växter, bakterier eller djur – som lever i sjöar och hav. De är en viktig källa till föda för många vattenlevande organismer, till exempel fisk.

Kemikalier kan samlas i stora djur

Visste du att vetenskapsmän har hittat giftiga kemikalier som kvicksilver i isbjörnar? Isbjörnar lever i Arktis, långt från människor och fabriker. Så hur är det möjligt?

Svaret på den här frågan är ganska komplicerat, men här är en kort förklaring: Vissa farliga kemikalier bryts snabbt ned till mindre skadliga ämnen i miljön. Andra bryts däremot inte ned, utan finns kvar i miljön under en väldigt lång tid efter att ha släppts ut. Dessa ämnen kallas för ”svårnedbrytbara” kemikalier och när de hamnar ute i miljön är de väldigt svåra att kontrollera. De kan färdas lång väg i luft och vatten och samlas i växter och djur där de kan göra stor skada, särskilt för djuren överst i näringskedjan, alltså de djur som äter andra djur.

Kvicksilver är ett exempel på en kemikalie som finns kvar i miljön under lång tid och även lagras i organismer i näringskedjan. Fiskars, fåglars och däggdjurs hälsa kan skadas allvarligt av kvicksilver.

Längst ner i bilden finns små runda prickar, över dem små kräftdjur, sedan fiskar, sedan sälar. Högst upp i bilden finns en isbjörn. Bilden visar hur kemikalier som släpps ut i miljön tas upp av små organismer som äts upp av större och större djur. Därför kan stora rovdjur ha höga halter miljögifter i sig.

Kvicksilver släpps ut i miljön från källor som kolkraftverk, gruvor och avfallsförbränning. I miljön tas kvicksilver upp av mikroorganismer, alger och små djur. Allt eftersom större djur äter upp mindre djur fortsätter mängden kvicksilver att öka i fiskar och i de djur som äter dem, steg för steg i näringskedjan. Isbjörnar befinner sig överst i näringskedjan och får därför stora mängder kvicksilver i kroppen genom sin mat.

Produkter med farosymbolen "Miljöfarlig"

Kemikalier i hushållsprodukter ses vanligtvis inte som miljögifter. Produkterna är effektiva för att sköta huset och trädgården, till exempel för att ta bort smuts, laga en cykel eller reparera och måla huset. Ändå kan vissa av produkterna innehålla kemikalier som kan vara farliga för miljön och som därför inte är bra att släppa ut i naturen. Du kan känna igen de här produkterna genom att ta en närmare titt på deras etiketter. Har etiketten farosymbolen med trädet och den döda fisken på sig?

Miljöfarlig
Farosymbolen betyder att produkten kan vara farlig för miljön.

Vad kan du göra för att skydda miljön?

Du och din familj kan också bidra till en renare miljö. I stället för att använda farliga kemikalier, kan ni leta efter alternativ som är bättre för miljön. Ni kan till exempel välja produkter som är märkta med EU-blomman eller den nordiska svanen. De är vanligtvis mindre farliga. Varmt vatten kan ibland rengöra precis lika effektivt som en rengöringsprodukt som innehåller kemikalier.

Om du använder kemikalier som du anar kan vara farliga för miljön finns det ett antal försiktighetsåtgärder som du enkelt kan vidta:

  1. Titta efter farosymboler och läs informationen. Följ anvisningarna på etiketten.
  2. Låt kemikalierna vara kvar i sina ursprungliga förpackningar.
  3. Lämna rester till en miljöstation eller återvinningscentral – produkter märkta med farosymbolen Miljöfarlig får aldrig hällas ut i avloppet eller slängas i hushållssoporna.
Senast uppdaterad 12 september 2023