Ny rapport: Högfluorerade ämnen orsakar stora kostnader för samhället

Användningen av högfluorerade ämnen (PFAS) orsakar varje år mellan 52 och 84 miljarder euro i hälsoekonomiska kostnader i Europa. Det visar beräkningar i en studie som Nordiska ministerrådet publicerar i dag.

- Fallstudierna i den nya rapporten ger värdefull kunskap om hur människor och miljö exponeras för PFAS, samt vad denna exponering kan kosta samhället. Rapporten utgör ett viktigt underlag för beslut om ytterligare riskhanteringsåtgärder, säger Mona Blomdin Persson, avdelningschef på Kemikalieinspektionen.

Högfluorerade ämnen (PFAS) har använts vid tillverkning sedan 1950-talet, både i varor avsedda för yrkesmässig användning och för konsumentanvändning. Ämnena används bland annat för att skapa ytor som stöter bort vatten, fett och smuts. PFAS orsakar också negativa effekter för miljö och hälsa – en exponering som enligt den nya studien resulterar i stora kostnader för samhället.

I rapporten beräknas de årliga hälsoekonomiska kostnaderna till 52–84 miljarder euro i EES-länderna (EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein). Enbart kostnaderna för ökad risk för njurcancer till följd av yrkesmässig exponering för PFAS beräknas uppgå till 12,7–41,4 miljoner euro inom EES. För de nordiska länderna beräknas de hälsoekonomiska kostnaderna till följd av avvändning av PFAS till 2,8–4,6 miljarder euro per år. De miljöekonomiska kostnaderna för rening av områden som förorenats med högfluorerade ämnen beräknas i rapporten uppgå till 46 miljoner – 11 miljarder euro enbart för de nordiska länderna.

Det finns cirka 3 000 högfluorerade ämnen som har uppmärksammats för att ha en negativ miljö- och hälsopåverkan. Vetenskapliga studier visar bland annat på samband mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och påverkan på blodfetter, immunförsvaret och sköldkörteln.

Ämnena tillhör de mest svårnedbrytbara i naturen och exponeringen för PFAS sker främst via förorenat grund- och dricksvatten. Högfluorerade ämnen kan också spridas via användningen i konsumentvaror så som exempelvis pizzakartonger, skidvalla, kläder och kosmetiska produkter.

- För många av de områden där PFAS används i dag finns redan fluorfria alternativ tillgängliga. Det finns därför goda förutsättningar för att kunna minska användningen av högfluorerade ämnen, säger Åsa Thors, utredare på Kemikalieinspektionen.

I studien uppskattas att ett antal anläggningar i Europa producerar fluorerade ämnen och att dessa anläggningar är betydande källor till utsläpp av PFAS till miljön. Studien visar också att exponeringen för arbetare vid anläggningarna är hög.

Rapporten ges ut av Nordiska ministerrådet och har tagits fram av konsulter från företagen Milieu och EMRC. Arbetet följdes av en styrgrupp bestående av representanter för Kemikalieinspektionen i Sverige, Miljöstyrelsen i Danmark, samt miljömyndigheterna i Norge och Island. Projektet finansierades av Nordiska Ministerrådets Kemikaliegrupp, Kemikalieinspektionen och den danska Miljöstyrelsen.

Läs hela rapporten här Länk till annan webbplats.

Läs mer på Nordiska rådets webbplats Länk till annan webbplats.

För mer information, kontakta gärna:

Åsa Thors, utredare, 08-519 41 262

Daniel Borg, toxikolog,08-519 41 230

Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se

Kemikalieinspektionens upplysningstjänst Fråga Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se

Läs mer om högfluorerade ämnen (PFAS)