Årlig uppföljning av m...
Lyssna   E-postikon Dela sida på Facebook

Årlig uppföljning av miljömålet Giftfri miljö 2012

30 mars 2012

Naturvårdsverket lämnar idag den årliga om uppföljningen av de 16 miljömålen till regeringen. Kemikalieinspektionen (KemI) har bidragit med delen som handlar om miljömålet Giftfri miljö och KemI:s bedömning är att miljömålet inte kommer att kunna nås till 2020 med nuvarande förutsättningar.

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är formulerat på följande sätt: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Bedömningen efter årets uppföljning är att halterna av vissa miljögifter minskar i miljön, men långlivade ämnen är fortsatt ett problem. Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen och kunskapsnivån är ofta bristfällig om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper och om vilka risker människor utsätts för. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs.

Vissa förbättringar – men stora problem återstår

Halterna av vissa miljögifter minskar i miljön, men långlivade ämnen utgör även fortsättningsvis ett problem. Särskilt farliga ämnen, exempelvis kadmium, ingår i vissa produkter, och dessa farliga ämnen riskerar att hamna i nya produkter efter materialåtervinning.

Fortfarande finns ett stort antal förorenade områden som på grund av tidigare industriell verksamhet utgör en mycket stor risk för miljö och hälsa. I hela landet finns uppskattningsvis 1 300 sådana områden. Sedan 2007 ökar dock antalet områden som saneras varje år.

Svårt att bedöma riskerna

Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen och nya tillkommer ständigt. Grundläggande kunskaper om miljö- och hälsoeffekter saknas fortfarande för merparten av de industri- och konsumentkemikalier som produceras och utvinns.

Kunskapsnivån är också bristfällig, dels om hur ämnen används i produkter och varor dels om den diffusa spridningen av kemiska ämnen. Därmed är det ofta svårt att bedöma den exponering som människor utsätts för. Det är också svårt att ge en entydig bedömning av riskerna med de kemikalier som finns lagrade i varor och spridda i miljön.

Styrmedel bidrar till att minska riskerna

Ett framgångsrikt arbete med kemikalielagstiftning inom EU förväntas på sikt ge ett bättre skydd för hälsa och miljö mot kemiska risker. Det gäller exempelvis genomförandet av Reach-förordningen, regler om klassificering och märkning (CLP-förordningen), nya förordningar om växtskyddsmedel och biocider samt regler om begränsning av kemikalier i leksaker. Kontrollen av kemiska ämnen i varor är dock fortfarande bristfällig. För att minska riskerna krävs ytterligare åtgärder, även på internationell nivå, eftersom varor som konsumeras i Sverige ofta är tillverkade i avlägsna länder.

Det krävs även nya styrmedel för att begränsa riskerna dels med hormonstörande ämnen dels med ämnens sammanlagda och samverkande effekter, så kallade kombinationseffekter. Sådana styrmedel är idag på planeringsstadiet.

Mer forskning behövs

Forskning och utveckling behövs särskilt i fråga om hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinationseffekter. Forskningen inom hållbar kemi, så kallad grön kemi, måste fortsätta, liksom utvecklingsarbetet inom sanering av förorenade områden.

 

Kontakt