Perfluorerade ämnen (P...
Lyssna   E-postikon Dela sida på Facebook

Perfluorerade ämnen (PFOS, PFOA med flera)

Perfluorerade ämnen kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De perfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter.


Textil- och läderimpregnering 

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för perfluorerade ämnen. Fluortelomerer används som smuts- och vattenavvisande yta på textilen, till exempel på allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, markiser med mera.

Vatten- och smutsavvisande textilier kan bestå av väv av teflon, polyester, polyamid etc. som är impregnerade med en dispersionspolymer med "telomersvansar". Mycket tyder på att dessa svansar kan släppa från polymeren och/eller att impregneringen innehåller obundna resttelomerer. Telomerer kan sedan långsamt brytas ned till perfluorkarboxylsyror (PFCA).

Papper och livsmedelsförpackningar

Papper kan vara behandlat med impregneringsmedel som innehåller fluortelomerderivat (till exempel fosfatestrar) eller fluortelomerdispersion (polymer med "telomersvansar"). Det är framförallt i livsmedelsförpackningar där fettavvisande egenskaper är önskvärda som de hittas.

Rengöringsmedel med mera

Perfluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel såsom fönsterputsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter. Trots att koncentrationerna i produkterna är låga kan utsläppen till miljö vara betydande.

Perfluoroktansyra (PFOA) kallas ibland i medierna för "Teflon-kemikalie". PFOA används mycket riktigt som hjälpkemikalie vid tillverkningen av polymeren polytetrafluoretylen (PTFE). Teflon är ett varumärke. Enligt tillverkaren finns PFOA inte kvar i den färdiga produkten men tillverkningen har historiskt varit en källa till stora utsläpp till miljön.

Ansamlas i naturen

Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna av vissa av dem ökar i bland annat Arktis. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).

PFOS

PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. Det innebär att PFOS inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.

PFOS ersätts idag ofta med andra persistenta perfluorerade ämnen som inte tas upp i levande organismer och därför är mindre giftiga.

Användningen av ämnen som kan brytas ned till PFOS har minskat under senare år. Kemikalieinspektionens erfarenhet är dock att de till stor del har ersatts med andra perfluorerade ämnen. En del av dessa, till exempel fluortelomerer, kan långsamt brytas ned till PFOA.

PFOA

PFOA (perfluoroktansyra) bryts inte heller ned i naturen, det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa.

PFOA och fyra PFOA-liknande ämnen med lägre kolkedja (C10-C13) har satts upp på EU:s kandidatlista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (substances of very high concern). Orsaken är att de är mycket persistenta och mycket bioackumulerande.

Fråga efter alternativ

Det finns för närvarande inga uppgifter som tyder på att perfluorerade ämnen skulle innebära en akut hälsofara. Det finns därför ingen anledning för privatpersoner att göra sig av med produkter, exempelvis allvädersjackor, som kan innehålla sådana ämnen. Det är dock av största vikt att perfluorerade ämnen inte ökar ytterligare i naturen, i djur och i människor.

Konsumenter kan bidra till minskad användning genom att fråga om produkter de köper kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ.

Senast granskad
2013-07-31
Skapad
2011-01-25

Perfluorerade ämnen (PFOS, PFOA med flera)


Cas-nr
Eg-nr
Synonymer
Smältpunkt
Kokpunkt
Ångtryck
Vattenlöslighet

Perfluorerade ämnen kan finnas i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De perfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter.

De perfluorerade ämnena är en grupp mycket stabila ämnen. En del bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, medan andra omvandlas till persistenta ämnen. Många av dem är starkt bioackumulerande, dvs. de ansamlas i levande organismer. Mycket tyder på att ju längre den perfluorerade kolkedjan är desto högre toxicitet och desto större potential för bioackumulation.

Eftersom perfluorerade ämnen är fett- och vattenavstötande lagras de inte i fettvävnad som andra bioackumulerande ämnen. De binder till proteiner och lagras i andra organ i kroppen, till exempel i levern och i blodet.

Perfluoroktansulfonat, PFOS, bryts inte ned i naturen. Det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.

Perfluoroktansyra, PFOA, är reproduktionsstörande och orsakar pre- och postnatala skador hos möss och råttor. När det gäller cancerframkallande egenskaper är det lite svårare att säga något med säkerhet men PFOA bör ses som en trolig humancancerogen.

Sprids och lagras i miljön

Perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluorkarboxylsyror (PFCA) hittas i förhållandevis höga halter i djur, till exempel isbjörnar i Arktis. Ämnena hittas också i människors blod, även i nyfödda.

Med undantag för PFOA finns det väldigt lite information om perfluorkarboxylsyrors hälso- och miljöeffekter. Långkedjiga PFCA är mycket persistenta och mycket bioackumulerande, och därför finns flera PFCA med lägre kolkedja (C10-C13) på EU:s kandidatlista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Enligt Environment Canada uppfyller långkedjiga PFCA kriterierna för POPs enligt Stockholmskonventionen.

Fluortelomeralkoholer (FTOH) tycks i sig inte ha så allvarliga egenskaper, men PFCA finns ofta som obundna restämnen i telomerprodukterna och kan även bildas långsamt när fluortelomeralkoholer i produkten bryts ned i människa och i miljön. Fluortelomeralkoholer har också potential att transporteras långa sträckor i miljön.

PFOS är ett så kallat POPs-ämne (Persistent Organic Pollutants), vilket innebär långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstör­ningar. Eftersom det är fråga om farliga ämnen som sprids över hela världen räcker det inte med regler i Sverige eller inom EU för att skydda vår hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen deltar i arbete med Stockholmskonventionen, som har fler än 170 länder som parter.

Målet med Stockholmskonventionen är att skydda människors hälsa och miljön mot ämnen som ansamlas i människan och i miljön under lång tid även långt ifrån de platser där de producerats eller använts. Sverige föreslog att PFOS skulle bli ett av de ämnen som begränsas genom Stockholmskonventionen och 2009 togs ämnet upp. Läs mer om Stockholmskonventionen.

Nedan följer några andra exempel på åtgärder för att minska användningen.

Sverige

2013 pågår ett nordiskt samarbete under Nordiska ministerrådet som undersöker vilka högfluorerade ämnen som finns på den nordiska marknaden. I ett samarbetsprojekt mellan Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen har en sammanställning gjorts av vad vi vet om högfluorerade brandsläckningsskum som potentiella förorenare av dricksvattentäkter.

PM 5/13 Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter

Naturvårdsverket sammanställde 2012 en rapport om hur människa och miljö exponeras för PFAS i Sverige. Rapport 6513, 2012

Kemikalieinspektionen har föreslagt att PFNA ska klassificeras för bland annat reproduktionstoxicitet. Det klassificeringsförslaget behandlas nu inom EU.

Under 2012 och 2013 har Kemikalieinspektionen genomfört två tillsynsprojekt där vi granskat om material i inomhusmiljöer innehåller PFOS och PFOA. 2012 års projekt Material i inomhusmiljön – Golv är sammanfattat i Tillsyns-PM 8/12 Även 2013 års projekt Material i inomhusmiljön – Möbeltextil kommer att sammanfattas i ett PM. I 6 av ca 130 prover påträffades PFOS eller PFOA, samtliga av dessa var golvmaterial. Inga halter var högre än tillåtet. Syftet med projekten var att undersöka om dessa ämnen förekommer i inomhusmiljö och att höja företagens kunskap om lagstiftningen.

Under hösten 2007 genomförde Kemikalieinspektionen ett tillsynsprojekt inriktat på varor som behandlats med högfluorerade ämnen. Företag som kontrollerades var leverantörer av kläder och skor för sport och friluftsliv samt tillverkare och leverantörer av konsumenttillgängliga kemiska produkter för impregnering/återimpregnering av kläder och skor. Syftet med projektet var dels att kartlägga vilka produkter som används i dessa branscher och dels att få företagen att byta ut farliga produkter mot mindre farliga eller mot material som inte bygger på användning av högfluorerade ämnen.

2006 var Kemikalieinspektionen värd för en internationell workshop i Stockholm om perfluorerade ämnen. Workshopen resulterade i ett antal rekommendationer för OECD:s fortsatta arbete.

Kemikalieinspektionen har också genomfört ett projekt för att identifiera icke PFOS-relaterade perfluorerade ämnen och användningen av dessa i Sverige. I projektet hölls möten med textil-, pappers-, brandsläcknings- och rengöringsmedelsbranscherna. Rapport 6/06: Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige

 

Europa

Ett direktiv för att begränsa användningen av PFOS och PFOS-relaterade ämnen antogs den 12 december 2006. Reglerna flyttades sedan in i EU-förordningen 757/2010. Regleringen innebär ett förbud mot PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor.

I stort sett all kvarvarande befintlig användning är dock undantagen från förbudet, såsom vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning, samt i hydrauloljor inom flygindustrin.

Regleringen innehåller två översynsklausuler med målet att se över möjligheten att avveckla de icke tidsbegränsade undantagen samt att även se över möjligheten att begränsa användningen av perfluoroktansyra (PFOA) och ämnen som kan brytas ned till PFOA.

PFOA är klassificerad som reproduktionsstörande och misstänkt humancarcinogen och har satts upp på EU:s kandidatlista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (substances of very high concern).

Nordamerika

USA

Amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA erbjöd i januari 2006 tillverkare av telomerer och fluorpolymerer att delta i ett globalt PFOA Stewardship Program. Alla tillfrågade företag anslöt sig till programmet. Innebörden är att företagen åtar sig att minska innehållet av perfluoroktansyra (PFOA) och PFOA-relaterade ämnen i produkter samt utsläppen från tillverkningen drastiskt, dvs. med 95 procent till år 2010 för att till slut eliminera dem helt till år 2015. Även ämnen som kan brytas ned till längre perfluorokarboxylsyror (PFCA) ingår i utfasningen.

Canada

Environment Canada förbjöd 2004 import och tillverkning av fyra fluortelomerbaserade ämnen. Det temporära förbudet baserades på riskbedömningar som görs inom Kanadas notifieringssystem av nya ämnen och gällde endast två år. Sedan dess har Environment Canada förslagit ett permanent förbud för de fyra ämnena.

Framtida ansökningar om att sätta ut nya ämnen på marknaden som kan brytas ned till PFCA planerar Canada att hantera på samma sätt, det vill säga med förbud.


Fråga :

Vad är högfluorerade ämnen?

Svar :

Högfluorerade ämnen förekommer inte naturligt i miljön, utan är framställda av oss. De har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, och är dessutom extremt långlivade. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).


Fråga :

Är det farligt med högfluorerade ämnen?

Svar :

Studier med försöksdjur har visat att höga halter kan ge leverskador och påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Studier av stora befolkningsgrupper i USA, Taiwan och Kina med exponering för framförallt PFOS och PFOA via förorenade miljöer har antytt liknande, men svaga, samband. Det är fortfarande oklart om de högfluorerade ämnena verkligen orsakat de observerade effekterna hos människa.


Fråga :

Varför har högfluorerade ämnen använts i brandskum?

Svar :

Högfluorerade ämnen i brandskum verkar genom att bilda en tunn vattenfilm mellan skummet och den brinnande vätskan. Denna film gör skummet mer lättflytande så att det snabbare sprider sig över den brinnande vätskeytan och förbättrar skummets förmåga att hindra avdunstning och värmestrålning. PFOS-baserade brandskum får sedan 2007 inte marknadsföras, och sedan 2011 får kvarvarande lager inte längre användas.

Högfluorerade ämnen kan även finnas i en del andra produkter, som impregnerade kläder och rengöringsmedel. Det vi får i oss från dessa källor är sannolikt mindre än vad vi får i oss via livsmedel. Användningen kan dock innebära att ämnena hamnar i miljön och via den vägen kan livsmedel förorenas.


Fråga :

Varför kan högfluorerade ämnen finnas i mat och vatten?

Svar :

Högfluorerade ämnen bör helst inte hamna i livsmedel och dricksvatten. De finns där eftersom de släppts ut i miljön vid produktion och användning. Vissa sjöar och vattendrag i Sverige är förorenade, framför allt i områden där det finns brandövningsplatser. Regelbunden konsumtion av starkt PFOS-förorenad fisk från dessa förorenade vatten kan ge höga PFOS-intag som ger små eller inga marginaler till nivåer som inte är acceptabla ur hälsomässig synvinkel. Flera kommuner, som funnit förhöjda halter av dessa ämnen i fisk från sjöar och vattendrag, har utfärdat kostråd gällande denna fisk, alternativt utfärdat fiskeförbud om halterna varit höga.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS, och ämnen som kan brytas ner till PFOS, i kemiska produkter och varor, med vissa mindre undantag. Det finns ännu inga gränsvärden för högfluorerade ämnen i livsmedel och dricksvatten.


Fråga :

Hur vet jag om det finns brandövningsplatser i närheten som kan påverka mitt dricksvatten?

Svar :

Miljöförvaltningen i din kommun ska ha information om miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits i kommunen, och de bör därför veta om det finns eller har funnits brandövningsplatser i kommunen. Kommunen har också information om varifrån dricksvattnet kommer.

Mer hos Kemikalieinspektionen
Från Ordboken
  • PBT -

    Persistent, Bioaccumulative, Toxic.
    Kemikalier med PBT-egenskaper är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska).
    Se även vPvB.

  • Perfluorerade ämnen -

    Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, dvs. de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Som samlingsbegrepp för perflourerade och polyfluorerade ämnen används ibland begreppet högfluorerade ämnen.

  • Polyfluorerade ämnen -

    Polyfluorerade ämnen är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade. Polyflourerade ämnen har fortfarande väteatomer i kolkedjan och är inte lika stabila som perfluorerade ämnen utan kan brytas ned. Exempel på polyfluorerade ämnen är fluortelomerer och fluorpolymerer. Dessa kan innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön. Idag används ofta polyfluorerade ämnen istället för perfluorerade ämnen på många användningsområden.

    Som samlingsbegrepp för perflourerade och polyfluorerade ämnen används ibland begreppet högfluorerade ämnen.

  • Högfluorerade ämnen -

    Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp som innefattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

  • POP -

    Persistent Organic Pollutant.
    Långlivad organisk förorening.