Frågor och svar om CLP-förordningen

Här hittar du svar på några vanliga frågor om CLP-förordningen.

Vill du ställa en egen fråga kan du göra det här:

CLP-förordningen innehåller kriterier för att bedöma hur ett ämne eller en blandning ska klassificeras med avseende på dess fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror. Ett ämne eller en blandning är klassificerat som farligt om det uppfyller något eller några av dessa kriterier. Klassificering av en produkts farlighet tar inte hänsyn till den faktiska exponeringen av människor eller miljö vid en viss användning/hantering och ska därför inte förväxlas med riskbedömning.

Ingående farliga ämnen över vissa koncentrationer i kemiska produkter för vilka det krävs säkerhetsdatablad står listade med klassificering under punkt 3 i säkerhetsdatabladet.

Den Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har också upprättat ett offentligt register över klassificering och märkning av ämnen, det så kallade klassificerings- och märkningsregistret. Registret innehåller både bindande EU-gemensam klassificering enligt bilaga VI till CLP och företagens egenklassificeringar. Registret är sökbart och finns på Echa:s webbplats

Här kan du läsa mer om Echas klassificerings- och märkningsregister

Det är inte en slutsats man kan dra. Förteckningen i bilaga VI är inte uttömmande. För ämnen som inte har en klassificering upptagen i bilaga VI gäller att företagen själva ska klassificera och märka ämnet med hjälp av kriterierna i CLP, s.k. egenklassificering. Samma sak gäller för de faroklasser som inte omfattas av den bindande klassificeringen för ett visst ämne på bilaga VI.

Klassificering innebär att med hjälp av fastställda kriterier på ett systematiskt sätt ta reda på en produkts farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. De olika farorna är uppdelade i faroklasser som beskriver typ av fara, som exempelvis ”Akut toxicitet” eller ”Brandfarliga vätskor”. Faroklasserna är i sin tur uppdelade i kategorier som beskriver graden av fara. Klassificering av en produkts farlighet tar inte hänsyn till den faktiska exponeringen av människor eller miljö vid en viss användning/hantering och ska därför inte förväxlas med riskbedömning.

Till skillnad från andra leverantörer behöver en distributör (även en återförsäljare) inte själv klassificera ämnen och blandningar utan får överta den klassificering som en annan aktör i leverantörskedjan har gjort i enlighet med avdelning II.

Tillverkare och importörer, eller grupper av tillverkare eller importörer, ska anmäla ett ämne om det släpps ut på marknaden och

  • klassificeras som farligt enligt CLP, eller
  • ska registreras enligt förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) (även om det inte klassificerats som farligt), eller
  • ingår i en blandning i en halt som bidrar till att blandningen klassificeras som farlig enligt CLP (gäller endast vid import till EU/EES).

Ni ska anmäla ämnena oavsett i vilken mängd de tillverkas eller importeras och oavsett om importen görs för eget bruk eller för vidare överlåtelse inom EU. Om ni redan gjort en fullständig registrering av ämnet enligt Reach och i samband med registreringen lämnat de uppgifter som krävs enligt CLP ska ni inte skicka in uppgifterna igen. Nedströmsanvändare och distributörer ska inte anmäla ämnen eftersom skyldigheten endast berör tillverkare och importörer.

Läs mer om Klassificerings och märkningsregistret.

Om du tillverkar eller importerar till EU/EES ett ämne ska du anmäla uppgifter till Echa senast inom en månad från det att ämnet släppts ut på marknaden. Observera att detta också gäller så kallade infasningsämnen som ska registreras enligt Reach först 2018. Anmälan ska uppdateras om företaget ändrar ämnets klassificering och märkning.

Det kostar inget att anmäla ämnen till Klassificerings- och märkningsregistret.

Anmälan ska göras elektroniskt via REACH-IT portalen på Echas webbplats. Det finns olika verktyg för att upprätta en anmälan (IUCLID 5, Bulk eller On Line). Mer information finns hos Echa i Praktisk vägledning 7 ”Hur ett ämne anmäls till klassificerings - och märkningsregistret”. Anmälan är kostnadsfri.

Ja, produkter som säljs på den svenska marknaden ska vara märkta på svenska. Man får använda ytterligare språk på märkningen förutsatt att samma uppgifter förekommer på alla språk som används. Märkningen ska dock vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text.

Reglerna gäller ämnen och blandningar som säljs till allmänheten och som klassificeras för

  • akut toxicitet i kategori 1-3
  • frätande på huden
  • fara vid aspiration (med undantag för aerosoler och behållare med förseglad sprejanordning)
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, enstaka exponering
  • specifik organtoxicitet i kategori 1, upprepad exponering.

Dessutom krävs barnskyddande förslutning för produkter som innehåller ≥ 3% metanol eller ≥ 1% diklormetan.

Ja. Produkter till djur som till exempel hundschampo räknas enligt lagstiftningen som kemiska produkter, och ska bland annat följa EU-reglerna om klassificering, märkning och förpackning.

Ljus betraktas som kemiska produkter och omfattas av reglerna i CLP-förordningen. Doftljus innehåller ofta farliga ämnen, till exempel allergiframkallande parfymer, som gör att de ska märkas enligt CLP. Kemiska produkter som klassificeras som farliga ska förpackas och förpackningen ska förses med de märkningsuppgifter som följer av reglerna i CLP.

Observera att produkter som säljs i Sverige ska vara märkta på svenska. Även vissa kemiska produkter som inte klassificeras som farliga omfattas av märkningskrav enligt CLP. Exempel på sådan märkning är frasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” (EUH208).

Här kan du läsa mer om märkning enligt CLP

Produkter som inte längre säljs vidare, utan finns för slutanvändning på t.ex. arbetsplatser omfattas av Arbetsmiljöverkets regler om märkning på arbetsplatsen. För frågor kring detta rekommenderar vi att ni tar kontakt med Arbetsmiljöverket. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Ja. Kemikalieinspektionens tolkning är att en överlåtelse av produkten från företag A till företag B måste ses som ett utsläppande på marknaden, även om produkten tillverkats av A på uppdrag av B och där det är företag B:s kontaktuppgifter som står på etiketten.

I allmänhet är avgiften beroende av företagets storlek och antalet blandningar som ansökan avser. Avgiften framgår av förordning (EG) nr 440/2010 om avgifter som ska betalas till Echa enligt CLP.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010R0440&rid=1länk till annan webbplats

För ämnen: Artikel 48.1 i CLP säger att i all reklam för ett ämne som klassificeras enligt CLP ska aktuella faroklasser eller farokategorier anges. Till exempel ”Frätande på huden, kategori 1B”. Detta gäller så väl ämnen som säljs för yrkesmässigt bruk som ämnen som är avsedda för allmänheten.

För blandningar: Av artikel 48.2 framgår att i all reklam för blandningar, där en enskild konsument kan ingå köpeavtal utan att först ha sett etiketten, ska det uppges vilken eller vilka typer av faror som anges på etiketten på förpackningen. Kravet gäller för alla blandningar som klassificeras som farliga enligt CLP eller som innehåller ett farligt ämne som gör att blandningen ska märkas enligt artikel 25.6.

Typen av fara beskrivs bäst genom att man skriver ut de relevanta faroangivelserna (inte koden utan hela ordalydelsen). Det rekommenderas att man också anger faropiktogram och signalord, för att påkalla konsumentens uppmärksamhet.

När det gäller reklam som riktar sig helt eller delvis till allmänheten är det inte tillräckligt att bara länka till ett säkerhetsdatablad. Eftersom konsumenter inte är vana vid att ta del av informationen i säkerhetsdatablad, är det viktigt att de kan läsa faroinformationen på etiketten innan de köper produkten.

Från den 1 januari 2020 införs ändrade krav i CLP-förordningen för dig som importerar eller tillverkar blandningar för vidare försäljning. De ändrade reglerna innehåller krav på vilka uppgifter som ska lämnas till Giftinformationscentralen och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. Informationen ska användas i händelse av en olycka. I och med ändringen harmoniseras reglerna inom EU/EES. De ändrade kraven framgår i en ny bilaga till CLP, bilaga VIII.

Bilaga VIII i CLP-förordningen har ändrats så att tillämpningsdatumet för att lämna uppgifter om giftinformation för blandningar avsedda för konsumentanvändning flyttas fram ett år från 1 januari 2020 till 1 januari 2021. Tillämpningsdatumet för blandningar avsedda för yrkesmässig användning respektive industriell användning påverkas inte och är 1 januari 2021 respektive 2024.

Om man för en viss blandning anmält uppgifter enligt de idag gällande reglerna, före de nya kraven enligt respektive tillämpningsdatum för de olika användningsområdena trätt ikraft, behöver man inte följa de nya kraven i bilaga VIII förrän 1 januari 2025. Detta under förutsättning att inte informationen ändras, vilket kan vara t. ex.:
- ändrad sammansättning,
- ändrad klassificering eller
- ändrad produktbeteckning.

Observera att för att i dessa fall hinna få uppgiftsinlämningen och märkning (med t.ex. UFI-kod) klar till senast 1 januari 2025 behöver man påbörja arbetet i god tid.

UFI står för unik formuleringsidentifierare och är en alfanumerisk kod som kopplar de inlämnade uppgifterna om sammansättningen till en specifik blandning eller en grupp av blandningar. Den kan användas av giftinformationscentraler för att identifiera en blandning.

De som ska lämna uppgifter enligt de nya kraven i bilaga VIII ska skapa ett UFI för sin blandning. Det görs genom Echas UFI-generator, utifrån företagets egna unika nummer för blandningen och företagets momsregistreringsnummer: https://ufi.echa.europa.eu/#/createlänk till annan webbplats

Generatorn är endast till för att skapa själva UFI-koden. Inget sparas, registreras eller skickas in i samband med att man genererar ett UFI.

UFI-koden ska sedan anges som en del i uppgiftsinlämningen enligt bilaga VIII.

Skyldigheten att lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII gäller dig som tillverkar blandningar i syfte att sälja dem vidare eller importerar blandningar från ett land utanför EU/EES (oavsett om det är för eget bruk).

Kravet gäller blandningar som är klassificerade för en eller flera faroklasser för hälsofara eller fysikalisk fara. Kravet gäller alltså inte för rena ämnen.

En distributör har inga direkta skyldigheter att lämna uppgifter för giftinformation enligt Artikel 45 och bilaga VIII. Men den europeiska kemikaliemyndigheten Echa anser att distributörer kan vara indirekt skyldiga enligt artikel 4.10 i CLP (som innebär att blandningar som inte överensstämmer med kraven i CLP-förordningen inte får släppas ut på marknaden). I de fall en distributör byter namn på en produkt eller på annat vis märker om produkten, till exempel om denne säljer den produkten vidare i ett annat land inom EU/EES, behöver distributören först se till att relevant ny information om produkten finns tillgänglig hos utsett organ i det landet. I sådana fall kan distributören behöva ta kontakt med sin leverantör och se till att den kompletterar sin uppgiftsinlämning med de nya uppgifterna. Alternativt kan distributören själv behöva göra en full uppgiftsinlämning enligt bilaga VIII.

Den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ett stort antal frågor och svar på sin webbplats. Du hittar dem här (endast på engelska): https://www.echa.europa.eu/sv/support/qas-support/browselänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 11 juni 2020