Vattendroppar på ett tyg i funktionsmaterial.

Högfluorerade ämnen, PFAS, i vardagsvaror

Innehållsförteckning:

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som används i många vardagsvaror, bland annat i allväderskläder, kosmetika och stekpannor. PFAS-ämnen kan inte brytas ner fullständigt i miljön utan finns alltid kvar i en eller annan form. Många PFAS-ämnen misstänks vara skadliga och kan ansamlas i djur och människor. PFAS kan dessutom spridas långväga och är därför ett globalt problem.

Vad är PFAS?

Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, är en grupp på över 4700 ämnen. De mest kända PFAS-ämnena är PFOS (Perfluoroktansulfonat) och PFOA (Perfluoroktansyra). PFAS-ämnen finns inte naturligt utan alla PFAS är framställda av människor. Det är en grupp mycket stabila ämnen som inte bryts ner i naturen utan finns kvar i någon form för alltid. PFAS brukar därför kallas för ”evighetskemikalier”.

Eftersom PFAS kan spridas långväga via luft och vatten kan ämnena påvisas i områden där ingen tillverkning eller användning av PFAS någonsin har förekommit. Man har funnit dessa ämnen på så avlägsna platser som i Arktis och i isbjörnar som lever där. Därför är PFAS ett globalt miljöproblem.

Var används PFAS?

Högfluorerade ämnen har tillverkats sedan 1950-talet och används i många olika typer av produkter. Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används i impregnering av olika textilier, läder och livsmedelsförpackningar. Många har även egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, målarfärg, skidvalla och kosmetika. PFAS förekommer även i brandskum och i stekpannor med non-stickbeläggning. Mindre kända användningsområden för PFAS är i vissa byggnadsmaterial, smartphones och solceller. Eftersom ämnena är mycket effektiva behövs oftast bara låga koncentrationer för att få önskad funktion i produkten.

Hur påverkas miljön av PFAS?

PFAS förekommer överallt i miljön. Det stora problemet med PFAS är att ämnena inte bryts ner fullständigt i naturen. Vissa PFAS bryts inte ner alls. Andra PFAS-ämnen kan brytas ner till viss del, men då till andra PFAS-ämnen som i sin tur inte bryts ner. Det betyder att ämnena kan finnas kvar i miljön för alltid.

PFAS kan komma ut i miljön när ämnena produceras, när varorna används eller när de blir till avfall. Så länge man tillverkar och använder produkter och material som innehåller PFAS kommer ämnena i någon form att spridas och mängden PFAS i miljön kommer att öka över tid.

Hur får vi oss PFAS?

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar. Vi får också i oss låga halter PFAS från inomhusluften eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.

Lokalt har människor också utsatts för betydligt högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser. Ronneby, Karlskrona och Uppsala är exempel på platser där man upptäckt att kommunala vattentäkter och privata brunnar har förorenats av PFAS. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter.

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om PFAS i dricksvatten och mat.länk till annan webbplats Här finns också råd för dig som har egen brunn eller får vatten från enskild dricksvattenanläggning.

Är det farligt att använda varor som innehåller PFAS?

För ett fåtal PFAS-ämnen finns det belägg för att ämnena är skadliga för hälsan, till exempel PFOS och PFOA. Därför får dessa ämnen inte användas i vardagsvaror som säljs inom EU. PFAS-ämnen kopplas till skadliga effekter som allt från olika cancerformer till påverkan på immunförsvaret och kolesterolhalter i blodet samt påverkan på födelsevikt hos nyfödda. För flertalet PFAS-ämnen saknas dock kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga. De flesta av dessa ämnen är fortfarande tillåtna och kan finnas i varor som säljs i Europa.

Det är framför allt de som arbetar med att tillverka PFAS-ämnena och de som tillverkar varor och material som innehåller PFAS som kan utsättas för skadliga halter. De mängder PFAS vi konsumenter får i oss när vi använder färdiga varor och material som innehåller PFAS ger inte upphov till några akuta hälsoproblem. Men ämnena kan läcka från varor och material till inomhusluften och lagras i kroppen, därför är det viktigt att inte utsätta sig för PFAS i onödan. Genom att undvika att använda varor som innehåller PFAS kan du minska risken att få i dig ämnena.

Vad kan du göra för att undvika PFAS?

Om du vill undvika att köpa varor som innehåller PFAS finns det några saker du kan tänka på. Det kan vara svårt att avgöra om en vara innehåller PFAS eftersom det sällan framgår. Det saknas nämligen krav i reglerna att det alltid ska framgå om en vara innehåller PFAS. Men även om den informationen finns kan det vara svårt att utifrån det kemiska namnet avgöra om det rör sig om ett PFAS-ämne. En bra tumregel är att utgå ifrån materialets egenskaper, till exempel kan en vatten-, smuts-, eller fettavvisande textil vara behandlad med PFAS. Om du misstänker att den vara du ska köpa innehåller PFAS kan du alltid fråga innan köpet. Ett bra sätt att undvika PFAS är att fråga efter PFAS-fria alternativ och miljömärkta varor.

Några PFAS-ämnen finns på den så kallade kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen är en lista med cirka 200 särskilt farliga ämnen. Du har rätt att fråga och att få information när du köper en vara som innehåller ämnen på den listan.

Läs mer om din rätt att få information.

Kemikalieinspektionen arbetar för att fasa ut användningen av PFAS i Sverige och i övriga EU. I dagsläget är endast ett fåtal PFAS-ämnen förbjudna. Vi vill på sikt förbjuda all användning av PFAS som inte är nödvändig för samhället.

Mer information om PFAS

Läs mer om högfluorerade ämnen.

Lyssna på avsnitt 14 av Kemikaliepodden om PFAS.

Senast uppdaterad 18 november 2020