Riskindikatorer för växtskyddsmedel
Innehållsförteckning:
För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram beräkningsmodellen PRI-Nation. Den kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige.
Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.
Beräkningar
Beräkningarna är baserade på en princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:
För varje enskilt verksamt ämne (cirka 300 st):
- försålda kvantiteter
- DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord från laboratorieförsök respektive fältförsök
- Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
- Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
- BCF, biokoncentrationsfaktor.
För varje produkt (en representativ produkt per ämne):
- rekommenderad dos
- spridningsmetod
- spridningsfrekvens
- formulering
- farokategori
- utvalda miljö- och hälsoriskfraser.
Resultat
Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index 1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden. Riskindex påverkas särskilt av förändringar i volymer för ämnen med höga indikatorpoäng (faro- och exponeringspoäng). Ett sådant ämne, och vars försäljning ökat de senaste åren, är metkonazol.
Antal hektardoser ökade under 2022, och låg på cirka 60 procent över basåret 1988. Även miljö- och hälsoriskindex ökade under 2022. Jämfört med basåret 1988 har det skett en minskning för hälso- respektive miljöriskindex med cirka 60 respektive 20 procent. Riskminskningen skedde dock under början av perioden, och de senaste 25 åren (efter 1995) har det inte skett någon minskning.
Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån årlig såld mängd av varje verksamt ämne.
Den sålda mängden är dock inte alltid representativ för användningen under ett enskilt år, bland annat på grund av lagringstekniska orsaker. Som ett exempel kan nämnas svängningen i riskindex åren 2018/2019, då den extremt torra väderleken 2018 innebar att en stor del av de växtskyddsmedel som inhandlades samma år inte kom till användning förrän året efter. Eftersom sådana svängningar kan ge missvisande resultat för enskilda år lämpar sig riskindex bäst för att läsa ut trender under en längre tidsperiod.
Den ökande trenden i antalet hektardoser under senare år brukar förklaras med en ökad odling av höstsådda grödor. Detta gäller framför allt höstvete som innebär ett större behov av behandlingar jämfört med vårsådda grödor.
Riskindex för växtskyddsmedel 1988-2021 (klicka för större diagram).
