Riskindikatorer för växtskyddsmedel

Innehållsförteckning:

För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram beräkningsmodellen PRI-Nation. Den kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige.

Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.

Beräkningar

Beräkningarna är baserade på en princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:

För varje enskilt verksamt ämne (cirka 300 st):

  • försålda kvantiteter
  • DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord från labora­torieförsök respektive fältförsök
  • Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
  • Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
  • BCF, biokoncentrationsfaktor.

För varje produkt (en representativ produkt per ämne):

  • rekommenderad dos
  • spridningsmetod
  • spridningsfrekvens
  • formulering
  • farokategori
  • utvalda miljö- och hälsoriskfraser.

Mer information om indikatorns metodologi, dess beräk­ningsgrunder med mera finns i Kemikalieinspektionens PM nr 6/04.

PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach

För uppgifter om framtagning av ”rekommenderad dos” hänvisar vi till:
Statistikens framställning – Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser, SCBlänk till annan webbplats

Resultat

Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index 1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.

Antal hektardoser har fortsatt att minska under 2019 jämfört med 2018, men de ligger fortfarande på en högre nivå än basåret 1988. Även miljö- och hälsoriskindex har minskat något det senaste året. Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån försåld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den försålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av lagringstekniska orsaker. De svängningar som kan noteras 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004 och 2014/2015 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under samma år och därmed heller inte riskerna. Detta gäller förmodligen även 2018/2019 eftersom mycket pekar på att nedgången i försålda mängder under 2019 hänger ihop med den torra väderleken 2018 som innebar att en stor del av de inköpta växtskyddsmedlen inte kom till användning samma år. Det gäller särskilt svampmedel. Eftersom det förmodligen överlagrades en del ute på gårdarna påverkade det även 2019 års försäljning som då blev mindre. Samtidigt var arealen höstvete betydligt större 2019 än året innan vilket främst kan ha inverkat på försäljningen av ogräsmedel. Jämfört med basåret 1988 har det skett en minskning för hälso- respektive miljöriskindex med ca 67 respektive 41 procent, men det är sammanfattningsvis svårt att utläsa en tydlig risktrend utifrån det senaste årets siffror.

Riskindex för växtskyddsmedel 1988-2019

Riskindex för växtskyddsmedel 1988-2019 (klicka för större diagram).

Senast uppdaterad 23 augusti 2020