Kemikalieinspektionen vill begränsa användningen av fluorbaserat brandskum
Brandskum med högfluorerade ämnen ska som grundregel bara få användas när skummet kan samlas upp och förstöras efteråt. Det föreslår Kemikalieinspektionen i en rapport som lämnas över till regeringen i dag. Syftet är att minska risken för att dricksvatten förorenas. Myndigheten föreslår vissa undantag från kravet, främst för användning i skarpa situationer vid bränder i vätskor.
– Högfluorerade ämnen från brandskum stannar kvar extremt länge i naturen och kan hota försörjningen av dricksvatten. Därför är det viktigt att så långt det är möjligt minska användningen av denna typ av brandskum, säger Inger Cederberg, utredare på Kemikalieinspektionen och projektledare för regeringsuppdraget.
Höga halter av högfluorerade ämnen, PFAS, har hittats i mark och vatten i Sverige. Ämnena har framförallt spridits i miljön nära flygplatser och brandövningsplatser samt i områden där brandsläckning har skett. Utsläppen har i en del fall lett till att dricksvatten förorenats och att vattentäkter behövt stängas.
Högfluorerade ämnen finns i så kallade klass-B-skum, som är avsedda för att släcka vätskebränder, till exempel petroleumbränder. Kemikalieinspektionen föreslår att högfluorerat brandskum från och med den 1 januari 2017 som grundregel bara ska få användas när skummet kan samlas upp och destrueras. Utgångspunkten i utformningen av förslaget har varit att regleringen inte får äventyra tillgången på effektiva brandsläckningsmedel. Myndigheten föreslår därför vissa undantag från kravet, främst för användning i skarpa situationer vid bränder i vätskor. Undantag från kravet på uppsamling och destruering föreslås också vid tester av fasta installationer, användning till sjöss samt vid viss utbildningsverksamhet inom Försvarsmakten.
Kemikalieinspektionen har bedömt att det för närvarande inte går att genomföra ett heltäckande förbud mot all användning av högfluorerade ämnen i brandskum. En fullständig övergång till fluorfria alternativ bedöms kunna införas inom några år. I förslaget ingår därför att regeringen 2019 ska se över och, så långt det då är möjligt, ta bort de undantag som föreslås i rapporten.
– Vårt förslag innebär fortsatt god tillgång till effektiva medel för att släcka allvarliga bränder. Syftet med att se över undantagen 2019 är att ytterligare skynda på övergången till fluorfria brandskum, säger Inger Cederberg.
Dagens rapport är Kemikalieinspektionens svar på ett uppdrag från regeringen inom ramen för arbetet med en handlingsplan för en giftfri vardag. Under våren 2016 kommer Kemikalieinspektionen i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att fortsätta arbeta med information och utbildning för att motverka att fluorbaserade brandskum används felaktigt. Kemikalieinspektionen ska även ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen, som ska redovisas till regeringen i september 2017.
För mer information, kontakta gärna:
Inger Cederberg, utredare, 08-519 41 147
Kemikalieinspektionens presstjänst, 08-519 41 200, press@kemi.se
E-postadresser till Kemikalieinspektionens medarbetare skrivs fornamn.efternamn@kemi.se
Fakta: Högfluorerade ämnen är svårnedbrytbara och giftiga
Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i naturen, och användningen i brandskum har lett till utsläpp direkt i miljön. Höga halter av högfluorerade ämnen har påträffats i mark, ytvatten, grundvatten och dricksvatten, främst vid flygplatser och brandövningsplatser, samt efter brandsläckning.
Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framförallt på lång sikt. Den information som i dag finns om hälsoeffekter kommer främst från studier på försöksdjur. Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman. Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har misstänkta samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat påverkan på blodfetter och sköldkörteln.
Kemikalieinspektionen framhåller i rapporten att högfluorerade ämnen bör bedömas tillsammans som en grupp av ämnen, då de sannolikt utövar sina effekter på samma sätt i kroppen. Även om identifierade risker i rapporten till största del baseras på långkedjiga högfluorerade ämnen så bidrar kortkedjiga högfluorerade ämnen till den samlade riskbilden.