Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 om en ny formulering av målen för Giftfri miljö:
"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö preciseras så att med målet avses att:
- den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden,
- användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört,
- spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga,
- förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön,
- kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, och
- information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Etappmål
Regeringen har fastställt tretton etappmål inom fyra prioriterade områden; luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås.
Tidigare delmål har slutredovisats. De nio delmålen för Giftfri miljö slutredovisades till regeringen i april 2011 av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
Miljömålen på ny grund - Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011.
Etappmål om farliga ämnen
Regeringen har beslutat om tre etappmål för farliga ämnen. Miljömålsberedningen föreslår ytterligare fem etappmål för att minska riskerna med farliga ämnen
Etappmål om särskilt farliga ämnen
Etappmålet om särskilt farliga ämnen innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att
- hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015,
- särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018,
- särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och
- uttrycket "särskilt farliga ämnen" i relevanta regelverk även inkluderar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast 2018.
Etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper
Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att
- relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015,
- förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015,
- regelverken beaktar att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier senast 2015, och
- informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast 2018.
Etappmål om information om farliga ämnen i varor
Etappmålet om information om farliga ämnen i varor innebär att
- regelverk eller överenskommelser inom Europeiska unionen eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020,
- reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas, och
- information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper.
Miljömålsberedningen föreslår ytterligare fem etappmål
Miljömålsberedningen föreslog den 15 juni 2012 ytterligare fem etappmål i delbetänkandet Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö.
Etappmål om ett innovationsdrivande Reach II
Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:
Sveriges insatser bidrar till en revidering av Reach och andra
relevanta europeiska regelverk, som innebär att
- kemikalieregleringen gör det möjligt att bedöma, behandla och pröva grupper av ämnen utifrån vissa inneboende egenskaper, kemisk struktur och/eller användningsområden.
- substitutionsprincipen ska utgöra en primär grund för tillståndsprövning av särskilt farliga ämnen.
Senast 2020 ska förändringarna vara beslutade inom EU och börja implementeras.
Etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU
Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:
Sveriges insatser ska bidra till att EU fattar beslut om en utvecklad tillsynssamverkan gällande farliga ämnen, både kring EU:s regler och internationella konventioner, senast 2016.
Förslag till åtgärder:
- Revidering av EU:s rekommendation (2001/331/EG)1 om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna.
- Mer systematiskt stöd till erfarenhetsutbyte och metodutveckling för effektiv tillsyn.
- Utveckla mål och indikatorer för tillsynen på EU-nivå.
- Introducera ett frivilligt granskningssystem för tillsynsmyndigheterna i medlemsländerna.
Etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning
Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:
Sveriges insatser ska bidra till att beslut fattas som innebär att miljöaspekter kan vägas in i befintliga och vid behov nya regelverk som gäller läkemedel1, senast 2020.
Förslag till åtgärder:
- Föra in möjligheten att väga in miljöaspekter i risk/nyttabedömningen i samband med godkännande av humanläkemedel (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG).
- Föra in miljökrav i EU:s standarder om god tillverkningssed (GMP), Kommissionens direktiv 91/412/EEG (veterinärmedicinska läkemedel) och Kommissionens direktiv 2003/94/EG (humanläkemedel). Förändringen kräver även ändringar i läkemedelsdirektiven (2001/83/EG och 2001/82/EG).
- Skärpning av testkraven för läkemedel och förbättrade miljöriskbedömningar enligt EMA:s riktlinjer (EMEA/CHMP/SWP/4447/00 corr 1.).
- Skapa en databas vid EMA för att samla och tillgängliggöra miljödata om aktiva läkemedelssubstanser.
Etappmål om likvärdiga krav i EU:s lagstiftning på farliga ämnen i återvunna och nyproducerade material
Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:
Sveriges insatser har bidragit till att beslut fattas inom EU som etablerar principen om att likvärdiga krav ställs på återvunna och på nyproducerade material med avseende på innehåll av farliga ämnen, senast 2016, så att kretsloppen av material och resurser på sikt blir fria från farliga ämnen. Hantering av avfall ska ske i enlighet med den avfallshierarki som fastställs i ramdirektivet för avfall1.
Återföring av näringsämnen från avloppsslam ingår inte i etappmålet. Den frågan bör hanteras i särskild ordning och Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit etappmål för detta i SOU 2011:34.
Etappmål om att minska barns exponering för farliga ämnen
Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:
Sveriges insatser ska bidra till att beslut fattas inom befintliga och vid behov nya regelverk som medför en betydande minskning av miljö- och hälsoriskerna för barn vid användningen av farliga ämnen, senast år 2018.
