Kreosot är en blandning av många olika ämnen och erhålls oftast genom torrdestillation av stenkol. Det används sedan 1800-talet för att impregnera trä.


Bekämpningsmedel med kreosot skyddar trä från att angripas av till exempel röta och termiter.

Risker

Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Antracen, fluorenten, pyren och fenantren som finns i kreosot har så kallade PBT-egenskaper, de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska).

Användning och regler

Kreosot används idag främst för impregnering av järnvägssliprar, el- och telefonstolpar. Användningen av kreosot begränsades på 1980-talet. Innan dess fanns inga regler som hindrade att kreosotimpregnerat trä användes i byggnader. Det kan därför förekomma i äldre bostäder.

Idag får kreosot bara användas av yrkesmän med utbildning. För att kreosotimpregnerat trä ska få saluföras på andrahandsmarknaden och återanvändas av privatpersoner krävs att träet impregnerats före den 31 december 2002.

Kreosotimpregnerat trä (oavsett tidpunkt för behandling) får inte användas

  • inuti byggnader, oavsett ändamål
  • i leksaker
  • på lekplatser
  • i parker, trädgårdar och anläggningar för friluftsliv där det finns risk för ofta förekommande hudkontakt
  • vid tillverkning av trädgårdsmöbler såsom picknickbord
  • vid tillverkning, användning och eventuell återbehandling av
    - behållare avsedda för odling
    - förpackningar som kan komma i kontakt med råvaror, halvfabrikat eller färdiga produkter som är avsedda att konsumeras av människor eller djur
    - andra material som kan förorena de varor som anges ovan.

Dessa begränsningsregler framgår av REACH-förordningen, (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII).

Bekämpningsmedel som innehåller kreosot måste godkännas av KemI för att få användas i Sverige. När de godkänns bedöms dess hälso- och miljöfarliga egenskaper med hänsyn till användningsområde.

Reglerna om godkännande härstammar delvis från äldre nationell rätt och delvis från det europeiska biociddirektivet (direktiv 98/8/EG). Ett grundkrav i godkännandeprövningen enligt äldre nationell rätt för biocidprodukter är att det verksamma ämnet utvärderas i ett granskningsprogram inom EU. Om det verksamma ämnet efter utvärdering tas upp på bilaga I eller IA till biociddirektivet ska en godkännandeprövning göras i enlighet med biociddirektivet.

De senaste åren har kreosot utvärderats av Sverige och KemI inom ramen för granskningsprogrammet i EU. Den svenska utvärderingen ligger till grund för ett förslag om att ta upp kreosot på bilaga 1 vilket skulle betyda att ämnet får ingå i godkända produkter i EU. I juli 2011 lämnade Europeiska kommissionen beskedet att kreosot kommer att tas upp på bilaga 1 och därmed bli möjlig att använda i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013.

Sveriges utvärdering av kreosot

KemI:s bedömning är att viss användning av kreosot kan anses vara acceptabel under förutsättning att de särskilda bestämmelser som anges i beslutet tillämpas. Förslaget innehåller särskilda bestämmelser, till exempel om hur trä som är behandlat med kreosot får lagras och användas.

Slutsatserna av den bedömning som gjorts är att inget alternativ skulle vara bättre ur miljösynpunkt.

Kreosotbehandlat virke håller i regel längre än virke behandlat med andra träskyddsmedel och det behöver inte bytas lika ofta. Trä behandlat med träskyddsmedel blir miljöfarligt avfall. För kreosot finns särskilda förbränningsungnar som inte lämnar några skadliga restprodukter.

Andra tänkbara alternativ till kreosotbehandlat virke i sliprar och telefonstolpar är betong och stål. Stål och betong kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. Enligt underlag som KemI har tagit del av skulle alternativen med stor sannolikhet leda till större klimatpåverkan, större utsläpp av PBT-ämnen och medföra många praktiska nackdelar. Två nyligen gjorda livscykelanalyser visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål.

Det finns också studier som visar att PBT-utsläpp från kreosot är betydligt mindre än PBT-utsläppen från trafiken. (PBT-ämnen, som t.ex. antracen, släpps ut vid all slags förbränning, t.ex. i trafiken, vid olje- och kolanvändning, i fabriker, vid skogsbränder och vulkanutbrott.)

Om kreosot förbjuds

En undersökning som Europeiska kommissionen gjort, visar på allvarliga socioekonomiska konsekvenser vid förbud mot kreosot i bland annat Sverige, men också i andra EU-länder. För svensk del skulle kostnaden av ett förbud bli cirka 100 miljarder kronor.

Senast granskad
2012-10-09
Skapad
2011-08-03

Kreosot


Cas-nr
Eg-nr
Synonymer
Smältpunkt
Kokpunkt
Ångtryck
Vattenlöslighet

Kreosot är en blandning av många olika ämnen och erhålls oftast genom torrdestillation av stenkol. Det används sedan 1800-talet för att impregnera trä.

Fråga :

Vad är kreosot?

Svar :

Kreosot erhålls oftast genom torrdestillation av stenkol och innehåller en blandning av ett hundratal olika ämnen. Den kemiska sammansättningen varierar mellan olika kreosotoljor men huvudkomponenter är några tiotal aromatiska kolväten och fenoler. Kreosot är hälso- och miljöfarligt.

Redan under 1800-talet började kreosot användas för träimpregnering för att skydda främst stolpar och sliprar mot röta. Fortfarande används kreosot för tryck- och vakuumimpregnering men användningen av det impregnerade träet har begränsats, till exempel får nyimpregnerat trä med kreosot endast användas för yrkesmässigt bruk.

Kreosotolja är trögflytande i rumstemperatur och måste därför värmas upp innan den kan pressas in i träet. Kreosot används endast för tryck- och vakuumimpregnering. Någon ytbehandling av trä med kreosot förekommer inte.

Tillbaka till föregående sida


Fråga :

Är det tillåtet att överlåta begagnade produkter som impregnerats med kreosot eller arsenikinnehållande träskyddsmedel (CCA)?

Svar :

För att kreosotimpregnerat trä ska få saluföras på andrahandsmarknaden och återanvändas av privatpersoner krävs att träet impregnerades med kreosot före den 31 december 2002.

Det finns ingen regel som direkt talar emot att CCA-impregnerat virke överlåts för andrahandsanvändning, men det får endast överlåtas om det kommer att användas i enlighet med de regler som finns för virke som innehåller arsenikföreningar.

CCA-impregnerat virke får inte överlåtas till privatpersoner, utan endast användas yrkesmässigt.

Reglerna finns i bilaga XVII i Reach (förordning (EG) nr 1907/2006).

Tillbaka till föregående sida


Fråga :

Får jag använda järnvägsslipers och kreosotstolpar i min trädgård?

Svar :

Kreosotimpregnerat virke kan få användas i trädgården, men endast om vissa kriterier är uppfyllda.

Av dessa kriterier är följande särskilt viktiga:

  • Trä impregnerat med kreosot får inte användas på lekplatser eller i leksaker, och inte heller till sådana konstruktioner där det finns risk att virket ofta kommer i kontakt med huden. Det är inte heller tillåtet att använda virket till odlingsbehållare.
  • För att få användas av privatpersoner måste virket vara impregnerat före den 31 december 2002.

Även om det inte råder totalförbud avråder Kemikalieinspektionen från att använda kreosotimpregnerat virke i trädgården. Reglerna finns i bilaga XVII i Reach (förordning (EG) nr 1907/2006).

Tillbaka till föregående sida


Fråga :

Jag har kreosotimpregnerat virke i mitt bostadshus. Vad ska jag göra?

Svar :

Innan användningen av kreosot begränsades på 80-talet fanns inga regler som hindrade att kreosotimpregnerat trä användes i byggnader. Kreosotimpregnerat trä kan därför förekomma i äldre bostäder.

Om man har luktproblem eller om luftanalyser av inomhusluften visar på förhöjda halter av ämnen från kreosoten, bör man vidta åtgärder för att minska exponeringen.

Exempel på åtgärder kan vara att förbättra ventilationen, till exempel genom att installera en fläkt, eller om det är möjligt byta ut virket.

Tillbaka till föregående sida