Elektrisk och elektronisk utrustning - RoHS-direktivet

Elektrisk och elektronisk utrustning innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen. De kan utgöra en risk för människors hälsa och för miljön, framför allt vid hantering av avfall.

RoHS-direktivet syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön genom att ersätta kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. RoHS-direktivet begränsar innehållet av dessa ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

Ett annat syfte med direktivet är att förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från avfall från sådan utrustning.

Nytt RoHS-direktiv 2013 (RoHS 2)

Det första RoHS-direktivet (2002/95/EG) trädde i kraft 2003 och gäller för elektrisk och elektronisk utrustning som har satts på marknaden 1 juli 2006 eller senare.

Från 2013 har detta direktiv ersatts med ett nytt (2011/65/EU) som införlivas i svensk lagstiftning med Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer.

De viktigaste nyheterna i det nya RoHS-direktivet är att:

• Direktivet utökas gradvis till att omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen. Läs mer under fliken Omfattning.
• Nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori. De kan dock förnyas eller tas bort under giltighetstiden. Läs mer under fliken Undantag.
• RoHS har anpassats till det så kallade Varupaketet, en uppsättning gemensamma regler för ett antal olika tekniska produkter. Läs mer under Andra regler. Bland annat är nu kraven på företag, vissa definitioner och bestämmelserna om tillsyn gemensamma. Läs mer om tillsyn.
• Från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS. Läs mer under fliken Märkning och skyldigheter.
• Det tidigare RoHS-direktivet hade samma tillämpningsområde som WEEE-direktivet (2002/96/EG) om hantering av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. I det nya RoHS-direktivet är denna koppling försvagad; från 2019 gäller kraven i RoHS all elektrisk och elektronisk utrustning oberoende av dess status i WEEE. Exempellistorna i den ursprungliga RoHS/WEEE-lagstiftningen har tagits bort, vilket underlättar en harmoniserad tillämpning av reglerna inom EU och minskar antalet så kallade gråzonsprodukter.

Inga nya ämnen förbjuds i och med det nya RoHS-direktivet. Gränsvärdena förblir också desamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet. Läs mer under fliken Gränsvärden.

RoHS reglerar halterna av kvicksilver, bly, kadmium, sexvärt krom, polybromerade bifenyler (PBB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE) i elektrisk och elektronisk utrustning. Gränsvärdena för dessa ämnen står listade i RoHS Bilaga II och beskrivs i den svenska förordningen SFS 2012:861 i paragraf 9:

• Varje homogent material i en elektrisk eller elektronisk produkt får inte innehålla mer än 0,1 viktprocent kvicksilver, bly, sexvärt krom, polybromerade bifenyler (PBB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE).
• Varje homogent material i en elektrisk eller elektronisk produkt får inte innehålla mer än 0,01 viktprocent kadmium.

Med ett homogent material menas ett material som inte på mekanisk väg (till exempel genom slipning, skärning och krossning) kan sönderdelas i olika material. Sådana material kan vara olika plaster, metaller, legeringar, glas och ytbeläggningar.

Förbuden gäller för den elektriska och elektroniska utrustning som beskrivs under fliken Omfattning. Vissa användningar är undantagna från förbuden, då det anses att ett eller flera förbjudna ämnen är nödvändiga i dessa användningar. Läs mer om dessa undantag under fliken Undantag.

Förutom de generella gränsvärdena för ämnen reglerade genom RoHS-direktivet finns även specifika gränsvärden för bland annat undantag för användning av kvicksilver i ljuskällor. Dessa finns i Bilaga III till direktivet samt i KIFS 2008:3 Bilaga 3.

Ämnena som listas ovan är de som hittills begränsats i RoHS. Under 2013 och 2014 pågår en översyn för att överväga begränsningar av ytterligare farliga ämnen, i syfte att bidra till skyddet för människors hälsa och miljön, inklusive miljövänlig återvinning

Utrustning som omfattas av RoHS

RoHS-direktivet omfattar elektrisk och elektronisk utrustning som genererar, överför eller är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att uppfylla åtminstone en av de avsedda funktionerna. På sikt kommer direktivet omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning utom sådan utrustning som är uttryckligen undantagen (Se fliken Undantag).

Elva kategorier av utrustning omfattas av RoHS:

1. Stora hushållsapparater
2. Små hushållsapparater
3. IT- och telekommunikationsutrustning
4. Konsumentutrustning
5. Belysningsutrustning
6. Elektriska och elektroniska verktyg
7. Leksaker, sport- och fritidsprodukter
8. Medicintekniska produkter
9. Övervaknings- och kontrollinstrument inklusive övervaknings- och kontrollinstrument
10. Automater
11. Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier

De produkter som omfattas är sådana som släppts ut på marknaden efter den 1 juli 2006. Reservdelar avsedda för reparation av de elektriska och elektroniska produkter som har släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006 omfattas inte.

Släppa ut på marknaden

Med ”släppa ut på marknaden” menas att produkten efter tillverkning eller import för första gången görs tillgänglig på EU-marknaden. Produkter som importeras från ett land utanför EU släpps ut på marknaden när de går igenom tullen. Se vidare om att ”släppa ut på marknaden” och andra begrepp i Blå guiden och EU-kommissionens FAQ-dokument om RoHS 2.

Nya kategorier

Kategori 8 och 9 omfattades inte utav det tidigare direktivet men omfattas av det nya RoHS-direktivet. Dessutom har en kategori 11 införts, som fångar upp all sådan utrustning som inte omfattas av de andra kategorierna.

De nya kategorierna kommer gradvis att omfattas av RoHS:

2014: Medicinteknisk utrustning (kategori 8) samt utrustning för övervakning och kontroll (kategori 9) som släpps ut på marknaden från och med 22 juli 2014 omfattas av RoHS.

2016: Medicinteknisk utrustning för in vitro-diagnostik som släpps ut på marknaden från och med 22 juli 2016 omfattas.

2017: Industriella övervaknings- och kontrollinstrument som släpps ut på marknaden från och med den 22 juli 2017 omfattas.

2019: All övrig utrustning (inklusive kategori 11)

Utrustning som inte omfattas av RoHS

Följande utrustning omfattas inte av kraven i det nya RoHS-direktivet, vilket står beskrivet i RoHS-direktivets Artikel 2:

• utrustning som anses nödvändig för skyddet av medlemsstaternas väsentliga intressen på säkerhetsområdet
• utrustning avsedd att sändas ut i rymden
• utrustning som är särskilt utformad och avsedd att installeras som en del av en annan typ av utrustning som är undantagen eller inte omfattas av RoHS och som kan fylla sin funktion endast om de är en del av dessa utrustningar, och endast kan ersättas av samma särskilt utformade utrustning
• storskaliga stationära industriverktyg
• storskaliga fasta installationer
• transportmedel för personer eller varor, med undantag för elektriska tvåhjuliga fordon som inte är typgodkända
• mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg och som uteslutande görs tillgängliga för yrkesmässig användning
• aktiva medicintekniska produkter för implantation
• solcellspaneler
• utrustning avsedd enbart för forskning och utveckling.

Enligt direktivet ska EU-kommissionen senast 2014 överväga om det behövs fler avgränsningar från direktivets omfattningsområde. Som underlag för detta har EU-kommissionen anlitat en konsult, som nyligen (juli 2012) presenterat sin rapport. Läs rapporten från EU-kommissionens konsult

Undantag

I RoHS-direktivets Bilaga III samt Bilaga IV listas en rad användningar som är undan­tagna från reglerna. I de svenska reglerna finns undantagen listade i Bilaga 3 och Bilaga 6 i Kemikalieinspektionens föreskrifter.

Vissa undantag gäller tills vidare medan andra är begränsade genom tillämpning av gränsvärden. EU-kommissionen har möjlighet att ta beslut om nya undantag efter hörande av medlemsstaterna. Undantaget börjar gälla först när en ansökan om undantag har beslutats av EU-kommissionen.

Inga nya undantag har införts i och med det nya RoHS-direktivet. Inga befintliga undantag är heller upphävda, utan de undantag som gällt under RoHS 1 fortsätter att gälla. Det nya RoHS-direktivet har dock nya kriterier för undantag. I RoHS 2 får undantag medges endast om:

• det inte är tekniskt möjligt att byta ut det farliga ämnet i användningen ifråga
• substitutens negativa hälso-, säkerhets- och miljökonsekvenser överväger nyttan
• substitutens tillförlitlighet inte är säkrad.

Vid beslut om undantag ska EU-kommissionen även beakta:

• samhällsekonomiska konsekvenser
• substitutens tillgänglighet
• inverkan på innovation.

Det är sökanden som måste kunna bevisa att ovanstående villkor är uppfyllda.

Tidsbegränsning

I det nya RoHS-direktivet är undantagen tidsbegränsade. För undantag i kategorierna 8 och 9 är giltighetstiden max sju år, medan undantag i övriga kategorier maximalt gäller i fem år. Undantag kan förnyas eller tas bort under giltighetstiden, om villkoren för undantagen inte längre är uppfyllda.

Alla undantag gäller ett specifikt ämne och en specifik användning.

CE-märkning

Från 2013 ska elektrisk och elektronisk utrustning vara försedd med CE-märkning för att visa att utrustningen uppfyller kraven i RoHS-direktivet. Reglerna i RoHS om dokumentation och CE-märkning är kopplade till det så kallade Varupaketet. CE-märket ska nu vara det enda märke som visar att produkten uppfyller RoHS-kraven.

Alla aktörer i alla led i leverantörskedjan ska kunna identifiera sina kunder och sina leverantörer. De ska också på begäran av tillsynsmyndigheten kunna lämna sådan information och dokumentation som behövs för att visa att produkten uppfyller kraven.

Skyldigheter för tillverkare

Kraven på teknisk dokumentation, EU-försäkran om överensstämmelse och själva ämneskraven i RoHS gäller framför allt tillverkaren av produkten. Som tillverkare räknas den som själv tillverkar produkten eller låter tillverka produkten och som sätter sitt varumärke på produkten. En butikskedja med ett eget varumärke räknas alltså också som tillverkare.

Tillverkare är skyldiga att:

• Ta fram teknisk dokumentation (enligt modul A i bilaga II till beslut 768/2008/EG) som visar att kraven i RoHS är uppfyllda.
• Upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse (enligt Bilaga VI i RoHS-direktivet), som informerar om vilka lagkrav CE-märkningen avser (till exempel RoHS-direktivet). EU-försäkran ska även innehålla information för identifiering av produkten och tillverkaren.
• Märka den färdiga produkten med CE-märkning.
• Kunna visa upp teknisk dokumentation under tio år efter att (den individuella) produkten släppts ut på marknaden.
• Förse den elektriska eller elektroniska utrustningen med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning, eller om detta inte är möjligt, på förpackningen eller medföljande dokument.
• Ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en kontaktadress på den elektriska eller elektroniska utrustningen, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller medföljande dokument.

Skyldigheter för importörer

Som importör räknas den som importerar en produkt från ett land utanför EU och släpper ut den på EU-marknaden. Importörer är skyldiga att:

• Säkerställa att produkten uppfyller kraven i RoHS och vidta korrigerande åtgärder om så krävs.
• Säkerställa att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att produkten är CE-märkt och att erforderlig dokumentation finns.
• Ange namn, firmanamn eller registrerat varumärke och en kontaktadress på den elektriska eller elektroniska utrustningen, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller medföljande dokument.
• Inneha och spara EU-försäkran om överensstämmelse tio år efter att produkten satts på marknaden.

Skyldigheter för distributörer

En distributör är var och en som tillhandahåller en produkt på marknaden, men som inte är tillverkare eller importör. Distributörer är skyldiga att:

• Säkerställa att produkten uppfyller kraven i RoHS, och även vidta korrigerande åtgärder om så krävs.
• Kontrollera och se till att utrustning är försedd med CE-märkning och identifikationsmärkning och åtföljs av de dokument som krävs på ett språk som kan förstås av konsumenter och andra slutanvändare i landet där utrustningen säljs.

Vägledning

Mer information om RoHS-direktivet finns på EU-kommissionens webbplats. EU-kommissionen har tillsammans med ett antal medlemsländer tagit fram ett FAQ-dokument som ska hjälpa företagen att tolka RoHS 2 för att säkerställa att kraven uppfylls.

För Varupaketet finns det sedan tidigare ett vägledningsdokument, den så kallade Blå guiden, som täcker frågor om utsättande på marknaden, ansvarsområden för ekonomiska aktörer, tillsyn och teknisk dokumentation.

Andra regler som rör elektrisk och elektronisk utrustning

Det nya RoHS-direktivet är anpassat till det så kallade Varupaketet, ett ramverk med en uppsättning gemensamma regler för ett antal olika tekniska produkter. De flesta produkter som omfattas av RoHS-direktivet omfattas redan av andra direktiv som är anpassade till Varupaketet. Anpassningen av RoHS till varupaketet ökar därmed harmoniseringen och gör det lättare för företagen att följa reglerna.

I och med Varupaketet blir ett antal definitioner, däribland de centrala begreppen ”tillverkare” och ”sätta på marknaden”, harmoniserade med andra regler. Kraven på ekonomiska aktörer och bestämmelserna om tillsyn blir också gemensamma med andra produktdirektiv. Läs mer om Varupaketet.

Tillsyn av reglerna i RoHS-direktivet utövas i Sverige av Kemikalieinspektionen (tillverkare, importörer, distributörer) samt av kommuner (distributörer).

Elektrisk och elektronisk utrustning omfattas av producentansvar. Detta regleras av WEEE-direktivet (2002/96/EG), som antogs i hela EU samtidigt med RoHS-direktivet. I Sverige är det Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet för WEEE-direktivet. Läs mer om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter på Naturvårdsverkets webbplats.