Riskindikatorer för växtskyddsmedel

För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har två olika beräkningsmodeller tagits fram. Det är PRI-Nation och PRI-Farm. Med hjälp av modellerna får man fram riskindikatorer som visar trender i potentiella risker på lands- eller på gårdsnivå.

Nationella riskindikatorer

PRI-Nation kan användas för att redovisa hur olika åtgärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige. Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, underhåll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalieinspektionen.

Riskindikatorer för gårdar

PRI-Farm är tänkt att användas för att mäta risktrender på enskilda gårdar. Tester har utförts på ett antal gårdar under ledning av Odling i Balans. Fortsatt utvecklingsarbete pågår nu i Jordbruksverkets regi kring gårdsindikatorerna.

Beräkningar

Båda modellerna är baserade på samma princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:

För varje enskilt verksamt ämne (ca 270 st):

Försålda kvantiteter.
DT₅₀lab och DT₅₀fält, halveringstid i jord i laboratorieförsök respektive fältförsök.
Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol.
Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten.
BCF, biokoncentrationsfaktor.

För varje produkt (en representativ produkt per ämne):

rekommenderad dos,
spridningsmetod,
spridningsfrekvens,
formulering,
farokategori,
R-fraser (utvalda miljö- och hälsoriskfraser).

Mer information om indikatorns metodologi, dess beräkningsgrunder med mera finns i KemI PM nr 6/04 Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

Fortsatt utveckling

De båda modellerna kompletterar varandra för närvarande. I ett längre perspektiv är det önskvärt att kunna väga samman resultat från gårdsnivå så att dessa också ska kunna användas för att beskriva risktrender på nationell nivå.

Resultat - nationella riskindikatorer

Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.

Den totala försäljningen till jordbruket, inklusive yrkesmässig frukt- och trädgårdsodling ökade med 200 ton 2011 jämfört med 2010 (från 1 565 ton till 1 765 ton). Även antal hektardoser har ökat. Det gäller främst för ogräs- och insektsmedlen, där den procentuella ökningen i antal hektardoser var 19, respektive 11 procent enligt statistik från SCB. Denna ökning har även lett fram till en ökning av miljöriskindex och i viss mån även hälsoriskindex. Sett i ett längre perspektiv har hälso- och miljöriskerna, uttryckt som ett index, minskat väsentligt. Jämfört med basåret 1988 är minskningen 74 respektive 34 procent.

Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån försåld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den försålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av hamstringsaktiviteter, bland annat orsakade av aviserade skattehöjningar på växtskyddsmedel. De fluktuationer som kan noteras 1994/1995, 1999/2000 och 2003/2004 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under samma år och därmed heller inte riskerna.