Bisfenol A (BPA)
Lyssna   E-postikon Dela sida på Facebook

Bisfenol A (BPA)

Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Det är osäkert om den mängd BPA som människor utsätts för i vardagen kan vara skadlig för hälsan.

Användning

Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxiplaster.

Polykarbonat är ofta genomskinlig och kan till exempel användas i nappflaskor och i CD/DVD-skivor. Epoxiplast kan användas i konservburkar, vid relining av vattenrör och i lim och ytskikt. Ett annat användningsområde för BPA är som färgframkallare i termopapper som används bland annat i kvitton, biljetter och kölappar.

Globalt produceras omkring 4,5 miljoner ton BPA per år (2010). Den största delen, ungefär 70 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper. (Källa: European Information Centre for Bisphenol A)

Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras i kemiska produkter och används vid produktion av exempelvis plaster, färger och lim. Statistik om användning i Sverige finns som flödesanalys. Det finns även en teknisk beskrivning av ämnet.

 

Spridning och exponering

Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.

Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plast och termopapper och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas.

BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel. (Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2.)

 

Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag

Bifenol A i plastprodukter

Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket fick i augusti 2010 uppdraget att utreda behovet av ett nationellt förbud mot BPA i vissa plastprodukter. Livsmedelsverket är den myndighet i Sverige som har ansvar för material som kommer i kontakt med livsmedel. I den gemensamma rapporten föreslogs inga generella förbud eller begränsningar men KemI och Livsmedelsverket såg att det finns behov av mer kunskap om människors exponering för BPA och ämnets eventuella påverkan på människors hälsa. Exponering för BPA via kassakvitton, plastleksaker och barnartiklar, och vattenledningsrör identifierades som områden med särskilt stort kunskapsbehov.

Läs KemI Rapport 2/11: Bisfenol A - Rapport från ett regeringsuppdrag.

Bisfenol A i termopapper

Kemikalieinspektionen fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt förbud mot BPA i termopapper. I uppdraget ingick även att utreda alternativ till BPA som färgframkallare i termopapper, samt att utreda vilka hälso- och miljöfarliga egenskaper alternativen har. Termopapper används bland annat i kassakvitton. Förslaget lämnades till miljödepartementet i juni 2012.

Rapport 4/12 Bisfenol A i kassakvitton.

Bisfenol A i leksaker och barnartiklar

Kemikalieinspektionen fick i uppdrag att efter samråd med Konsumentverket kartlägga förekomsten av BPA i leksaker och barnartiklar samt hur mycket BPA som avges från dessa produkter. Vid behov skulle åtgärder för att minska exponeringen föreslås. Rapporten presenterades i september 2012. I rapporten föreslogs inget nationellt förbud eller ytterligare begränsningar av BPA i leksaker eller i barnartiklar.

Rapport 6/12 Bisfenol A i leksaker och barnartiklar - behov av exponeringsminskning?

Bisfenol A i renoverade dricksvattenrör

Kemikalieinspektionen har tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartlagt i vilken utsträckning bisfenol A kan avges vid renovering av dricksvattenrör. I uppdraget ingick också att föreslå åtgärder för att minska exponeringen om det finns behov av det. Rapporten presenterades i december 2013.

Rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör

Regler i Sverige, EU och andra länder

Användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor har varit förbjudet inom EU sedan mars 2011. Vissa länder i Europa, inklusive Sverige, har infört ytterligare begränsningar av BPA. I Danmark, Frankrike och Belgien är BPA förbjudet i matförpackningar som riktar sig till barn under tre år och i juli 2013 träder ett sådant förbud i kraft också i Sverige. Frankrike har valt att gå längre och förbjuder BPA i alla material som kommer i kontakt med mat från och med januari 2015.

Många företag har idag redan frivilligt fasat ut användningen av BPA i barnmatsförpackningar.

 

Klassificering och egenskaper

BPA har egenskaper som medför att ämnet är faroklassificerat. Klassificeringen är gjord med hänsyn till vilka effekter som kan uppkomma om man har direktkontakt med ämnet, vilket kan vara aktuellt vid industriell hantering av BPA. Klassificeringen anges med faroangivelser eller riskfraser. Varje faroangivelse och riskfras har en motsvarande kod.

BPA är klassificerat enligt följande egenskaper (koder enligt det nya märkningssystemet CLP och det gamla systemet KIFS 2005:7): Kan orsaka allvarliga ögonskador (H318 enligt CLP, R41 enligt KIFS 2005:7); irritation i luftvägarna (H335, R37); allergisk hudreaktion (H317, R43); skadligt för vattenlevande organismer (R52). Ämnet misstänks dessutom kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan (H361f, R62). BPA är biologiskt lättnedbrytbart i naturliga sötvatten och i jord. (Källa: Echa)



Senast granskad
2013-03-07
Skapad
2010-12-27

Teknisk beskrivning - Bisfenol A

(uppdaterad 2012)


Cas-nr 80-05-7
Eg-nr 201-245-8
Synonymer 4,4’-Isopropylidendifenol, 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-propan, Difenylolpropan
Smältpunkt 153°C
Kokpunkt 398°C
Ångtryck Lågt, 5,3*10-9 kPa (25°C)
Vattenlöslighet 300 mg/l

Bisfenol A, 80-05-7

Bisfenol A (A=aceton) förekommer som rent ämne som vita flingor med svag fenolliknande lukt. Det framställs i stora mängder genom reaktion mellan fenol och aceton.

Bisfenol A används tillsammans med epiklorhydrin för syntes av bisfenol-A-diglycidyleter (DGEBA), som är det vanligaste utgångsämnet för epoxiharts. Hartset utgörs av mer eller mindre långa molekylkedjor, som tvärbinds till epoxiplast. Man kan göra flytande eller fast harts genom att variera förhållandet mellan bisfenol A och epiklorhydrin; flytande hartser har kortare kedjor och därmed lägre medelmolekylvikt medan hartser med längre kedjor och högre medelmolekylvikt är fasta. Epoxiharts baserat på DGEBA räknas som antingen låg- eller högmolekylärt beroende på om hartset har medelmolekylvikt under eller över ca 1 000. Flera olika typer av ämnen kan användas för härdningen av epoxihartset, vanligast är aminer. Härdningen kan göras i rumstemperatur (kallhärdning) eller vid högre temperatur, vanligen 50-150 °C (varmhärdning).

De lågmolekylära flytande hartserna används i produkter som lim och golvbeläggningsmaterial. De mer högmolekylära fasta används i färger och lacker.

Termoplaster som polykarbonater och polysulfoner framställs också med bisfenol A som ett av utgångsämnena. Polykarbonater görs av bisfenol A i alkalisk vattenlösning som man leder in fosgen i. De kännetecknas bl. a. av hög slagtålighet, hårdhet, seghet, glasklarhet, tålighet för temperaturer mellan ca. -40 °C och ca.+145 °C, tålighet mot många syror, fetter och oljor. Den är dessutom svårbrännbar. Den används i vardagliga föremål, både på arbetet och hemma. Polysulfonplasten polyfenylensulfon (PPSU) kan bl. a. göras av bisfenol A och 4,4’-diklordifenylsulfon. Den kan användas i temperaturer upp till 150 °C, tål varmt vatten och varma oljor och har låg brännbarhet och rökavgivning. Transparenta aromatiska polyestrar med god UV-beständighet och värmetålighet upp till 150 °C kan tillverkas av bisfenol A och ftalsyra.

En annan användning för bisfenol A är som antioxidationsmedel i produkter som används i plast- och gummiindustrin. Radikaler kan verka på olika sätt: de kan starta polymerisering eller tillsammans med syre bilda peroxider som är ytterst reaktiva. Bisfenol A reagerar med radikaler och bildar stabila föreningar med dem. På så sätt skyddas plasten eller gummit mot oxidation.

Fråga :

Vad är bisfenol A?

Svar :

Bisfenol A är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för att tillverka bland annat epoxiplast och polykarbonatplast.

 


Fråga :

Vilka egenskaper har bisfenol A?

Svar :

Bisfenol A är hormonstörande och kan skada människans fortplantningsförmåga. Det är dock omdebatterat vilka koncentrationer som kan ge negativa effekter på människors hälsa.

 


Fråga :

Varför är bisfenol A ett bekymmer?

Svar :

Studier utförda på försöksdjur har visat att bisfenol A kan påverka fortplantningen. Det finns även studier som är utförda vid mycket låga doser (så kallade lågdosstudier), som visar effekter på ungar till försöksdjur som utsatts för bisfenol A under dräktighet och diande. Studierna visar bland annat effekter på hjärnans utveckling, samt ökad känslighet för bröstcancer och fetma. Dessa studier är inte helt kvalitetssäkrade och till viss del ifrågasatta. Eftersom det finns ett stort antal lågdosstudier är det svårt att bortse från effekterna de visat. Det krävs dock fler studier som bekräftar resultaten.

Eftersom bisfenol A är hormonstörande har den svenska regeringen gett Kemikalieinspektionen flera uppdrag att utreda förekomsten av bisfenol A i olika produkter.

 


Fråga :

Vad används bisfenol A till?

Svar :

Bisfenol A används framför allt för att tillverka polykarbonatplaster och epoxiplaster. Dessa plastmaterial kan innehålla mindre rester av bisfenol A som i varierande grad kan läcka ut under användning. Polykarbonatplasterna kan under ogynnsamma förhållanden även nybilda bisfenol A.

 


Fråga :

I vilka typer av produkter kan bisfenol A finnas?

Svar :

Bisfenol A kan finnas i produkter av polykarbonatplast och epoxiplast. Polykarbonat är hård och genomskinlig plast och används bland annat i CD- och DVD-skivor och tandfyllningsmaterial, det kan också användas i plastflaskor och matlådor. Epoxiplast kan användas i konservburkar, vid relining av vattenrör och i lim och ytskikt. Bisfenol A kan även ingå i termopapper som används i exempelvis kassakvitton.

 


Fråga :

I vilka produkter får bisfenol A inte finnas?

Svar :

Från den 1 mars 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor i hela EU. I Sverige infördes dessutom i juli 2013 ett förbud mot bisfenol A i matförpackningar för barn upp till 3 år.

 


Fråga :

Vad har Kemikalieinspektionen gjort hittills som gäller bisfenol A?

Svar :

2010 fick Kemikalieinspektionen i uppdrag att i samråd med Livsmedelsverket utreda och utvärdera behovet av och förutsättningarna för Sverige att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Det innebar bland annat att utreda vilka plastprodukter och material som släpper ifrån sig bisfenol A. Rapport 2/11 Bisfenol A

I april 2012 fick Kemikalieinspektionen två uppdrag som gäller bisfenol A, och det var att ta fram ett förslag till förbud mot bisfenol A i termopapper vid viss användning och att kartlägga användningen av bisfenol A i leksaker och barnartiklar.

  • Den 29 juni 2012 föreslog vi ett förbud mot bisfenol A i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter. Rapport 4/12 Bisfenol A i kassakvitton
  • I september 2012 redovisade vi en rapport om förekomsten av bisfenol A i leksaker och barnartiklar. I rapporten föreslogs inget nationellt förbud eller ytterligare begränsningar av bisfenol A i leksaker eller i barnartiklar. Utifrån resultat från de kemiska analyser av leksaker och barnartiklar som vi lät utföra och utifrån från den vetenskapliga sammanställningen av forskning på bisfenol A kunde ingen risk identifieras utifrån den riskbedömningsmetod som används inom Reach. Rapport 6/12 Bisfenol A i leksaker och barnartiklar - behov av exponeringsminskning?

Under 2012 och 2013 har Kemikalieinspektionen tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartlagt i vilken utsträckning bisfenol A kan avges vid renovering av dricksvattenrör. I uppdraget ingick också att föreslå åtgärder för att minska exponeringen vid behov. Uppdraget redovisades till regeringen den 18 december 2013.

Rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör


Fråga :

Vad har myndigheterna undersökt om bisfenol A i vattenrör?

Svar :

Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket har tillsammans ett uppdrag att utreda i vilken utsträckning bisfenol A kan avges till dricksvatten efter renovering av vattenrör. Vid behov ska vi föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Uppdraget ska redovisas till regeringen i december 2013.
Inom utredningen har följande gjorts:

  • Vi har inventerat vilka material som används vid relining idag.
  • Vi har undersökt vilka material som har använts historiskt.
  • Vi har tagit reda på i vilken omfattning epoxi har använts vid relining av vattenrör och kommit fram till att det uppskattningsvis finns 3000 lägenheter i Sverige som har tappvattenrör som relinats med epoxiplast. Tappvattenrör är rör för varmvatten och dricksvatten inuti byggnader.

Vi har analyserat vattnet från 29 lägenheter. Låga halter av bisfenol A hittades i dricksvattenprover från 10 av de lägenheterna. Fastighetsägarna har fått del av resultatet i undersökningen.

 


Fråga :

Varför kan bisfenol A läcka från relinade vattenrör?

Svar :

Mellan 2006 och 2011 användes epoxi vid relining av tappvattenrör (rör för varmvatten och dricksvatten inne i byggnader). Epoxi framställs av bisfenol A och epiklorhydrin. Bisfenol A kan finnas kvar i epoxin som en restprodukt. I vissa fall kan epoxi läcka bisfenol A från reliningen till varmvatten och dricksvatten.  

Vid fullständig härdning av epoxin läcker det ingen bisfenol A. I de fall där bisfenol A hittats i vatten från relinade rör handlar det om relining som inte har utförts på rätt sätt d.v.s. där en fullständig härdning inte har skett. Idag har branschen frångått epoxi vid relining av tappvattenrör och använder istället andra material.

 


Fråga :

Vad är relining?

Svar :

Relining är metod för att renovera rör i en byggnad eller i marken. Metoden går ut på att skapa ett nytt rör inuti ett befintligt rör, antingen genom att gjuta ett rör eller att föra in ett rör. Det är främst avloppsrör som renoveras med relining. Rör för varmvatten och dricksvatten inne i en byggnad, så kallade tappvattenrör, kan också renoveras med denna metod. Då beläggs rören invändigt med en mycket tunn hinna. Relining kan utföras med två olika sorters epoxi (enkomponentsepoxi och tvåkomponentsepoxi) eller med andra material. Läckage av bisfenol A har främst hittats i vatten från rör som har relinats med tvåkomponentsepoxi.

 


Fråga :

Hur vanligt är det med bisfenol A i dricksvattnet?

Svar :

Det är inte alls särskilt vanligt med bisfenol A i dricksvatten. Enligt en uppskattning av reliningbranschen så har tappvattenrör (rör för varmvatten och dricksvatten inuti byggnader) renoverats med bisfenol A i cirka 3 000 lägenheter i landet. Se Boverkets sammanställning. Metoden användes i Sverige under perioden 2006-2011. Metoden är mycket vanligare vid renovering av avloppsledningar.

Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket har testat vattnet i 29 lägenheter och i 10 av dem hittades små mängder bisfenol A i vattnet.

 


Fråga :

Hur tar jag reda på om tappvattenrören i mitt hus har renoverats med epoxi som baseras på bisfenol A?

Svar :

Tala med din fastighetsägare/bostadsrättsförening som bör ha information om relining av dricksvattenrören gjordes under åren 2006-2011 med tvåkomponentsepoxi. Det är mycket vanligare att relining har använts vid renovering av avloppsrör och då berörs inte dricksvattnet.

Om ni fastställt att tappvattenrören renoverats med tvåkomponentsepoxi under den här tidsperioden så kan fastighetsägaren, bostadsrättsföreningen eller du själv kontakta miljökontoret i din kommun och de kan hjälpa dig med hur du/ni kan gå vidare med eventuella analyser av vattnet.


Fråga :

Varför finns det BPA i kvitton?

Svar :

Bisfenol A kan finnas i termopapper. Termopapper används ofta till kvitton, nummerlappar, etiketter, biljetter och dylikt som skrivs ut automatiskt. Skriften på termopapper framkallas av värme. Det behövs inget färgband eller toner. Lite förenklat fungerar det så här: På ena sidan av pappret finns ett tunt lager av ett fettliknande ämne. Bisfenol A ligger inbäddat i lagret tillsammans med ett osynligt pigment. Pappret värms upp där tecken/bokstäver ska synas vilket gör att ”fettet” smälter och bisfenol A frigörs. Bisfenol A fungerar då som en svag syra som omvandlar pigmentet till svärta exakt där man vill ha texten. Termopapper uppges innehålla ungefär 1 viktprocent bisfenol A. 


Fråga :

Får vi i oss bisfenol A från kvitton?

Svar :

En studie har visat att små mängder bisfenol A övergår från kvitton till huden när man tar i det. En annan studie pekar på att kassörskor har lite högre halter bisfenol A i sin urin än andra grupper.

 


Fråga :

Finns det BPA-fria kvitton?

Svar :

Enligt uppgift finns det BPA-fria kvitton. I kvitton som kräver arkivbeständighet används ibland alternativ till bisfenol A. Kemikalieinspektionen har ingen säker information om vilka ämnen som används som alternativ eller om eventuella risker med de alternativa ämnena.

 


Fråga :

Finns det bisfenol A i nappar?

Svar :

Tyska myndigheter har analyserat eventuellt läckage av bisfenol A från sugdelen på nappar. Man hittade endast bisfenol A i en av arton nappar. Enligt tillverkarna används inte bisfenol A i tillverkningen av sugnappar av latex eller silikon. Det har spekulerats om att bisfenol A skulle kunna finnas i den hårda delen av nappar, förutsatt att den är gjord av polykarbonatplast, men KemI har ingen säker information om detta.

 


Fråga :

Är avfall som innehåller bisfenol A farligt?

Svar :

Naturvårdsverket svarar på frågor om avfall. Läs mer i Naturvårdsverkets handbok ”Farligt avfall - Handbok enligt avfallsförordningen” (SFS 2001:1063).

 


Fråga :

Var finns mer information om nappflaskor och konservburkar?

Svar :

Se Livsmedelsverkets webbplats.

 


Fråga :

Var finns mer information om yrkesmässig hantering av kvitton?

Svar :

Se Arbetsmiljöverkets webbplats.

 

Läs mer

Låga halter bisfenol A i undersökta vattenledningar

Rätt om bisfenol A och sekretess

Förslag om svenskt förbud mot bisfenol A i kvitton

Statistik

Flödesanalys för bisfenol A

 

Dokument
Från Ordboken
  • BPA Bisfenol A -

    Bis Phenol A, Bisfenol A, även kallat 4,4'-dihydroxi-2,2-difenylpropan och BPA, är en av världens vanligaste plastkemikalier. Bisfenol A är en organisk förening där två fenolmolekyler bundits till samma kol i en propankedja.

  • Hormonstörande -

    Ämnen som påverkar de hormonella systemen och kan orsaka skada på organismer, populationer eller ekosystem.